Alkoholreklamen är överallt

Alkoholreklam

Alkoholreklam

Förra veckan promenerade jag förbi en av stadens skidskobanor, Zinkensdamm. När den här bilden tas verkar det vara allmänhetens åkning och det är många barn som är där och åker skridskor. Vid entrén till området ser jag den här skylten. Rent formellt kanske man kan tycka att detta inte är alkoholreklam eftersom att texten ”alkoholfri” finns i mitten. Reklamen kan alltså syfta till att målgruppen ska lockas att dricka mer av den alkoholfria ölen från detta varumärke. Så enkelt är det dock sällan.

För många år sedan fick Norrlands Guld pris för sin lyckade reklamkampanj för att sitt öl klass 1. Detta var på den tiden som alkoholreklam var helt förbjudet i Sverige. Några från UNF försökte ta reda på mer om den där ölen och det visade sig att det fanns 48 burkar av det aktuella ölet i klass 1. Däremot fanns det förstås mycket mer av samma varumärke i högre alkoholstyrka.

Reklam handlar om att bygga varumärke. Den här reklamen, som de skridskoåkande barnen exponeras för, ökar förstås intresset dels för det aktuella varumärket, oavsett alkoholstyrka, men också det generella intresset för öl.

Alkoholreklam borde förbjudas helt, en gång för alla!

/Oskar Jalkevik

Precis innan detta blogginlägg ska publiceras så dyker den här reklamen upp på min Facebook. Nu finns troligtvis en större upplaga av Norrlands Guld alkoholfritt. Men även om ordet ”alkoholfri” finns med, så är detta i allra högsta grad att betrakta som alkoholreklam.

norrlands guld

 

Höj alkoholskatten!

Brittisk alkoholpolitik är inget föredöme för Sverige, men på vissa punkter går det åt rätt håll. Under flera år har Storbritannien höjt skatten på öl och det är skattehöjningar som har effekt – under 2012 minskade ölförsäljningen med 4,7 procent. Högre alkoholskatt leder till lägre alkoholkonsumtion och lägre alkoholkonsumtion ger färre skador. Det visar inte bara exemplet i Storbritannien utan det är en slutsats som har starkt stöd i internationell alkoholforskning. Ett annat exempel är Finland där man chocksänkte skatten 2004 med ökade skador som följd. Därefter har man i omgångar höjt skatten igen och sett hur konsumtionen minskar.

Eftersom den svenska alkoholskatten inte beräknas i procent och inte heller justeras efter inflationen har realpriset på alkohol i praktiken sjunkit. Alkohol har helt enkelt blivit billigare och billigare under många år.

I Europa har många länder de senaste åren valt att höja alkoholskatten – Sverige borde följa efter. Höjd alkoholskatt leder till en minskad totalkonsumtion med mindre alkoholskador som följd. Alkoholskatten påverkar också priskänsliga grupper mest, vilket innebär att det är en bra åtgärd för att minska konsumtionen bland storkonsumenter och ungdomar.

Det vanligast argumentet mot en skattehöjning är att införseln av alkohol kommer att öka. Det är möjligt att så är fallet, men det intressanta är hur den totala konsumtionen av alkohol påverkas.

Om, och i så fall hur mycket, smuggling och annan införsel ökar när alkoholskatten höjs finns det tyvärr inte så mycket forskning om när det gäller alkohol. Inom tobaksforskningen har man dock visat att även om smuggling minskar effekten av skattehöjningar så medför skattehöjningar totalt sett lägre konsumtion, minskade skador och ökade skatteintäkter. I ett läge där det mesta tyder på minskad införsel av alkohol under senare år är dessutom införseln ett ännu svagare argument mot skattehöjning.

Dessutom ficnns det alldeles uppenbart möjligheter inom EU att ha högre skatt än sina grannländer. Just Storbritannien, som höjer skatten, har exempelvis mycket högre alkoholskatt än grannlandet Frankrike.

En engångshöjning av alkoholskatten är inte tillräckligt. Alkoholskatten borde även indexuppräknas så att priset inte som nu hela tiden sjunker i takt med inflationen. Nyligen antog Danmark en lag som innebär att alkoholskatten indexuppräknas – en sådan borde vi så klart ha även i Sverige.

Regeringen har under några år pratat om att höja alkoholskatten. Nu är det är dags att gå från ord till handling och höja alkoholskatten! Det leder till lägre konsumtion, bättre folkhälsa, mer skatteintäkter och därmed till att alkoholen faktiskt bär en något större del av sina kostnader för samhället.

/Niklas Christerson

Du har väl inte missat Alkoholpolitik.se?

Nu har vi bloggat här på Alkoholpolitik.se under tre veckor. Vi har mjukstartat lite med marknadsföringen och uppnått våra mål med att skriva minst två inlägg i veckan och har haft två eminenta gästbloggare, nämligen UNF:s ordförande Linda Engström och Håkan Fransson som är drogförebyggare i Öckerö kommun.

Vår målsättning är att bloggen ska bli ett bra forum för alkoholpolitik och naturligtvis vara ett bra ställe för oss som driver bloggen att skriva av oss om alkoholpolitik. Inläggen kommer så klart att handla om alkoholpolitik, men även om kringliggande ämnen. Det kan vara såväl dagsaktuella frågor som mer generella aspekter på alkoholpolitik. Vi skriver med en folkbildande ambition och hoppas att de ska kunna tilltala både den som är väl insatt i ämnet och allmänheten.

För att göra bloggen mer intressant och fylla på med bra inlägg tar vi gärna emot gästbloggare. Hör av dig om du vill gästblogga hos oss!

Hoppas att du gillar bloggen!

Slutligen kommer här en presentation av oss:

Oskar Jalkevik, född 1984 och uppväxt i Falun. Oskar är idag distriktsordförande för IOGT-NTO i Stockholms distrikt och jobbar som verksamhetsanvarig för Tankesmedjan Nocturum. Tidigare har han suttit i förbundsstyrelsen för UNF. På 90-talet var han engagerad i ungdomsdemokrati och elevdemokrati i Dalarna.

Niklas Christerson, född 1985 och uppvuxen i Ystad. Niklas är idag vice distriktsordförande för IOGT-NTO i Uppsala och studerar juridik. Han var en av initiativtagarna till Nyktra Socialister och sitter nu i styrelsen. Tidigare har han varit aktiv i UNF:s alkoholpolitiska arbete på förbundsnivå. På 90-talet var han med startade Ystad kommuns arbete för ungdomsdemokrati och mot droger.

/Niklas & Oskar

ANDT-strategier utan A?

Sedan statens ANDT-strategi fastställdes så jobbar många kommuner med att ta fram kommunala nedbrytningar av den statliga ANDT-strategin. Jag har följt några sådana processer och ser att det finns ett problem. Problemet kommer från ett problem med den statliga ANDT-strategin som i sin tur kommer från ett generellt problem i synen på ANDT-frågor.

Igår läste jag utkast till ANDT-strategi för en kommun i mitt län. Där framgår tydligt att ingen, gammal som ung, ska hålla på med narkotika eller dopning. Det är också tydligt att kommunen vill att medborgarna ska röka mindre. När det kommer till alkoholområdet så vill man att barn och ungdomar låter bli alkohol och man vill stötta barn till missbrukare. Jag håller med om dessa två, men det saknas någonting.

För att det ska finnas ett barn till missbrukare så krävs en missbrukande förälder. En alkoholpolitik som verkar för en minskad alkoholkonsumtion bland vuxna leder i förlängningen till färre barn till missbrukare. På samma sätt som kommunen ofta jobbar alkoholförebyggande på skolor så borde det göras alkoholförebyggande insatser på arbetsplatser. Om riskbruk bland kommunalt anställda upptäcks i tid så är mycket vunnet. Men kommunen kan även samarbeta med privata arbetsgivare och uppmuntra till att dem gör samma sak. Det handlar inte om att alla ska blåsa när de kommer till jobbet. Kanske handlar det om att lära sig känna igen signalerna och veta vad man ska göra när någon på arbetsplatsen dricker för mycket. Det kan också handlar om att arbetsgivare, kommunala och privata, ska ha alkoholfria konferenser och julavslutningar.

En personalfest med alkoholservering genererar alltid behov av insatser för barn till missbrukare (undantag arbetsplatser där personalen inte har hemmaboende barn). Det är alltid någon eller några som dricker för mycket. Bör arbetsplatserna uppmuntra till detta?

I detta blogginlägg lyfter jag två exempel på hur kommuner kan jobba aktivt med vuxnas alkoholkonsumtion. Det finns förstås många fler sätt. Jag hoppas att fler kommuner vågar ta tag i det arbetet. Det kommer gynna kommunen på sikt, inte minst utifrån arbetslinjen. Att förebygga alkoholproblem bland personalen gör förstås att det blir mer jobb och mindre sjukskrivning.

/Oskar Jalkevik

Alkoholfri representation – förslaget som borde vara självklart

För ungefär 10 år sedan var jag med i en debatt om så kallade ”ungdomsfrågor” där jag och några andra unga fick möjlighet att inför publik debattera med kommunens främsta politiker.

Mitt starkaste minne från denna debatt handlar om frågan om alkoholfri representation. Bakgrunden var att några kommunpolitiker och tjänstemän som varit på studieresa med några ungdomar valt att dricka alkohol under resan.1 Frågan som då kom upp var varför kommunpolitiker eller tjänstemän överhuvudtaget ska dricka alkohol i samband med sitt uppdrag. Jag fick inget bra svar från kommunalrådet, men stora applåder från publiken.

Jag är fortfarande lika övertygad om att offentlig representation ska vara alkoholfri – och jag är övertygad om att väldigt många håller med. Det är så klart en symbolfråga – men principiellt viktig och en fråga där jag tror man kan vinna gehör hos de allra flesta. Det finns nämligen många goda argument för alkoholfri representation.

1. Alkohol leder till mycket lidande och ofta till kostsamma skador för de verksamheter som politikerna är ansvariga för. Politiskt är det ett mål att sänka alkoholkonsumtionen för att minska skadorna. En logisk konsekvens av detta vore alkoholfritt i politiska sammanhang.

2. Alkohol bidrar till försämrat omdöme i sammanhang där politikerna finns med för att representera sina väljare. Det minsta vi kan begära är politiker som är nyktra när de representerar oss.

3. De flesta politiker är fritidspolitiker, men för riksdagspolitiker och somliga tjänstemän sker representation med alkohol på arbetstid. Att arbetslivet ska vara fritt från alkohol borde vara en självklarhet även för politiker och politiska tjänstemän.

4. Skattepengar ska inte gå till alkohol. Alkohol är dyrt. Och onödigt. Skattepengar kan användas till bättre saker och den som vill dricka alkohol kan köpa den själv.

5. Det finns mängder av goda alkoholfria drycker. Öl, vin, cider eller något annat. Det offentliga kan bidra till positiv framväxt av alkoholfritt genom att köpa in det istället för alkoholdrycker.

  1. Om de använde sina egna pengar eller kommunens minns jag inte []

Är det drogfria discot drogförebyggande?

Dags för veckans gästinlägg. Idag är det Håkan Fransson, Drogförebyggande Samordnade i Öckerö kommun, som skriver ett inlägg om det drogfria discot.

För oss som vill minska ungdomsdrickandet finns ett antal verktyg i verktygslådan. Ett vanligt förekommande är drogfria aktiviteter typ discon, konserter. Efter att på olika sätt använt mig av detta verktyg i 30 år börjar jag nu fundera på om det fungerar? Frågan är om det drogfria discot bidrar till minskat drickande? På kort eller lång sikt?

1. Gör aktiviteten att det blir lugnare och mindre drickande den aktuella kvällen/helgen?

2. Har aktiviteten någon långsiktigt positiv effekt? Blir det färre som dricker? Kommer vi tack vare aktiviteten närmare ett utrotat ungdomsfylleri?

En grundtanke är att ungdomar ska välja det drogfria alternativet i stället för att dricka alkohol. Jag tror inte det händer så ofta. Min erfarenhet är att drogfria offentliga tillställningar i stället skapar mer fylla, dvs fler onyktra ungdomar syns ute (ofta runt entrén) till den drogfria konserten. För ungdomar är ju alkohol en social dryck (man dricker sällan i ensamhet) och att det ”händer något” i kommunen gör att ungdomar samlas där. De som dricker dricker ändå (tom kanske mer). De som inte dricker får förhoppningsvis en rolig kväll, men nykterheten ökar inte på kort sikt. Ökar nykterheten på lång sikt? Kommer vi närmare ett utrotat ungdomsfylleri? Knappast! Det är en förändrad inställning hos de vuxna som minskar drickandet.   Ett intressant exempel är lussesupandet. Vad orsakade problemen med ungdomsfylla på lucia?

1. Föräldrar (som vanligtvis hade koll) lät sina barn vara ute hela lucianatten utan tillsyn.

2. Tillgång. Mellanöl i butik

Vad stoppade problemen med ungdomsfylla på lucia?

1. Föräldrarna lät inte barnen vara ute.

2. Skolan förväntade sig att alla elever kom nyktra till skolan kl 8.00

Jag tror att Drogfri Lucia-arrangemang hade marginell effekt. Tycker jag då att vi ska sluta med drogfria arrangemang? Absolut inte! Det behövs verkligen mötesplatser och roliga verksamheter för våra ungdomar. De som avstår alkohol ska få det bästa vi har. Det viktiga är att inse att ett utrotat ungdomsfylleri får vi genom att föräldrar och alla andra vuxna blir överens om att ingen ska dricka innan man är vuxen. Drogfria discon har marginell betydelse i sammanhanget.

Håkan 10
Håkan Fransson är född 1959 och uppvuxen i Vidkärr i östra Göteborg. Håkan har jobbat 20 år på fritidsgård och är idag drogförebyggare i Öckerö kommun. Håkan är pappa till Öckerömetoden, och vill se ett utrotat ungdomsfylleri innan han går i pension. På 90-talet sysslade han med www.partillerocken.com (för att ge unga ett bra uteliv).

Klicka här för att komma till Öckerömetodens hemsida

Dör man av att vara nykterist

Lite då och då kommer det forskningsrapporter som antyder att det skulle vara skadligt att vara nykterist. Förra veckan fanns detta att läsa i bland annat Dagens Nyheter:

http://www.dn.se/nyheter/varlden/nyktra-norska-ungdomar-deprimerade

Jag har inte fördjupat mig i den här studien utan utgår bara från den lilla information som finns i artikeln. Vad är det egentligen som är orsak och verkan i det här fallet, jag tänker främst på ensamheten? Är det så att människor med mycket vänner väljer att dricka alkohol eller är det dem som väljer att dricka alkohol som får många vänner? Artikeln antyder att det nog är bäst att dricka alkohol för att få vänner. Väldigt oroande ifall människor som vågar gå emot strömmen och välja en alkoholfri livsstil exkluderas från nöjesliv på ett sätt så det syns i statistiken att dessa människor blir ensammare.

Men det kan också vara tvärt om. Människor som inte är särskilt socialt kompetenta hamnar kanske i lägre utsträckning i de sociala sammanhang där människor dricker alkohol. Dessa människor, som kan vara en ganska stor grupp, kan då ha en ökad dödlighet.

Ni ser mig skriva ordet kanske, av det skälet att jag inte känner till forskning på detta. I många av de forskningsrapporter jag läst om där det påstås att nykterister lever kortare så har forskarna helt enkelt inte kollat på de bakomliggande orsakerna. Bland dem som i 30 års ålder inte dricker alkohol finns säkert många som har supit ordentligt och sedan insett att de måste sluta helt. Men säkert också många som aldrig hamnade i de sociala sammanhang där de kunde introduceras för alkoholen.

Jag känner mig trygg i att fortsätta leva som nykterist.

/Oskar Jalkevik

Försäljningen ökar och konsumtionen minskar – eller?

Systembolaget redovisade förra veckan sin försäljning av alkohol under 2012 och redovisade en ökad försäljning på 0,7% mätt i ren alkohol.

Igår redovisade Sveriges Bryggerier, kanske som ett svar på detta, sina siffror för export av öl till Tyskland. Enligt dessa siffror ökade den med 2% under 2012.

Både Systembolaget och Sveriges Bryggerier redovisar alltså ökad försäljning och det är en trend som varit under flera år, där framför allt Sveriges Bryggerier sedan 2007 redovisar spektakulära ökningar.

Enligt SoRAD:s senaste rapport fortsätter dock alkoholkonsumtionen att minska. Deras senaste rapport handlar om konsumtionen 2011, så den statistiken är naturligtvis inte parallell med försäljningsstatistiken från Systembolaget och Sveriges Bryggerier. Däremot har försäljningsstatistiken från Sveriges Bryggerier och SoRAD:s beräkningar av alkoholinförseln länge haft skillnader och SoRAD utvärderar i senaste rapporten både sina egna mätningar och alkoholindustrins sätt att mäta.

De pekar på några problem med Sveriges Bryggeriers sätt att räkna:
– Svenskar köper såväl svenskt öl som öl från Tyskland, Danmark eller andra länder. Sveriges Bryggerier mäter endast exporten av svenskt öl till butiken. En ökning av denna kan alltså lika väl bero på att svenskar väljer svenskt öl istället för tyskt eller danskt.
– Sveriges Bryggerier utgår från att i princip all öl som exporteras till gränshandeln säljs till svenskar och konsumeras i Sverige. Det kan dock vara andra än svenskar som köper det svenska ölet och en del av det som köps av svenskar kan smugglas vidare för försäljning i Norge.
– Tysk importstatistik bekräftar inte uppgifterna från Sveriges Bryggerier.

Beräkning av alkoholförsäljning och alkoholkonsumtion är alltså inte helt lätt, men vilken verklighetsbild vi väljer att anamma har betydelse för vilka alkoholpolitiska åtgärder som är motiverade. Det finns därför starka skäl till varför vi bör lyssna mer på SoRAD än på Sveriges Bryggerier. Sveriges Bryggerier är en branschorganisation för Sveriges öltillverkare. Dessa har naturligtvis ett intresse av att sälja öl och vill också använda sina siffror för att lobba mot höjningar av alkoholskatten i Sverige. Exakt hur de gör sina beräkningar har vi dessutom inte möjlighet att kontrollera, eftersom enbart resultaten redovisas.

SoRAD:s beräkningar av alkoholkonsumtionen genomförs å andra sidan av oberoende forskare utan något ekonomiskt intresse av att presentera resultat på ett visst sätt. De redovisar öppet sina överväganden och beräkningsmodeller. I senaste rapporten justerar de sina modeller och gör en uppräkning av alkoholinförseln efter att ha utvärderat sitt sätt att mäta.

Att konsumtionen av alkohol minskade under 2011 bör vi därför kunna vara ganska säkra på. Och vi kan hoppas att den trenden höll i sig under 2012 oavsett vad Sveriges Bryggerier redovisar för siffror. I så fall innebär det också att Systembolaget fortsätter att öka sin marknadsandel. Det stämmer även överens med det rekordhöga stödet för monopolet på 71%.

Med detta sagt så är införseln fortfarande ett hot mot Sveriges solidariska alkoholpolitik, men det problemet löser den som vill minska alkoholproblemen bäst genom att verka för sänkta införselkvoter på alkohol.

/Niklas Christerson

Kontrollköp av alkoholservering måste bli tillåtet

Vi vill gärna publicera gästinlägg här på Alkoholpolitik.se. Därför är vi glada att idag presentera vår första gästbloggare. Linda Engström, förbundsordförande för Ungdomens Nykterhetsförbund, skriver om behovet av kontrollköp för att upprätthålla reglerna vid alkoholservering.

2011 beslutade regeringen att tillsätta en arbetsgrupp för att utreda om provköp borde införas som en metod för tillsyn. I april 2012 lämnade arbetsgruppen in en departementsskrivelse som i korthet föreslog att provköp, från och med då benämnt som kontrollköp, skulle vara tillåtet vid tillsyn av försäljning av tobak, folköl och receptbelagda läkemedel. Allt gott så långt. Det ologiska är dock att kontrollköp av alkohol som serveras inte skulle tillåtas. Det huvudsakliga syftet med kontrollköp är att ge de med tillsynsansvar ett verktyg för att kunna säkerställa att minderåriga inte får tag i alkohol, tobak eller läkemedel.

Jag är ordförande för en organisation som under 40 års tid utfört kontroller av de som hanterar alkohol. Vi har i första hand riktat in oss på folköl men har under de senare åren även testat restauranger och krogar och nu senast näthandel av alkohol. Resultatet är alltid detsamma. Den som kan tjäna pengar på alkohol klarar inte av att hålla sig till alkohollagen. I mer eller mindre utsträckning misslyckas alla aktörer med att hålla sig till åldersgränserna. Det handlar inte om enstaka fall utan att de systematiskt missbrukar sitt förtroende att sälja eller servera alkohol.

För mig är det omöjligt att förstå hur utredningen kan konstatera att det finns bristfällig kunskap om serveringen av alkohol till minderåriga och samtidigt inte ge de som ska utföra tillsynen de verktyg som behövs. De sitter i ett låst läge där de beviljar serveringstillstånd till höger och vänster och därefter inte kan följa upp hur alkohollagen följs. Tala om otacksamt jobb.

Jag upprepar, de som tjänar pengar på alkohol klarar inte av att hålla sig till alkohollagen och de kan därmed inte garantera att minderåriga inte får tag i alkohol via dem, i synnerhet inte när det gäller serveringen av alkohol. Trots detta faktum och att vi gång på gång bevisar att åtgärder krävs så bangar arbetsgruppen när det gäller konkreta förslag. Nu får vi bara hoppas att vår folkhälsominister Maria Larsson tänker vara relativt radikal och förslå något så storartat som att det ska finnas fullständiga verktyg för att kunna göra tillsyn av den alkohollag som vi har i Sverige.

Det här handlar givetvis inte i första hand om att företag ska vara laglydiga. Det handlar om unga människor och deras liv. Alkohol som säljs eller serveras till minderåriga leder till bråk, övergrepp, oönskat sex och så vidare. Listan kan göras milslång och den åtgärd som skulle vara mest effektiv, nämligen att tillsynen kan utövas fullt ut är vi alltså på väg att gå miste om.

Mitt mål är givetvis att UNF inte ska behöva göra kontroller överhuvudtaget och att vi blint ska kunna lita på att de som har ansvar för alkohol hanterar det lika bra som Systembolaget gör samt att alla unga ska ha så mycket roligt att göra att alkoholen inte ens känns intressant.


Linda Engström är född 1986 och uppvuxen i en by utanför Umeå. Linda är idag förbundsordförande för Ungdomens Nykterhetsförbund och arbetar i huvudsak med UNF:s politiska frågor för att ge unga ett bra uteliv. På 90-talet gick Linda på Junisgympa och längtade efter att få bli medlem i den där coola organisationen UNF.

Klicka här för att komma till Lindas blogg

 

Hur många serveringstillstånd ska det få finnas?

Jag har mött många socialnämndsledamöter och tjänstemän som bekymrat sig över svårigheten att begränsa antalet serveringstillstånd i kommunerna. En sa till ”Ja, vi delar väl ut ett nytt tillstånd varje möte ungefär, det går inte att stoppa”. Fler ställen som serverar alkohol ger i längden ökade alkoholskador.

Någon gång i början av 00-talet, jag minns inte riktigt när, så tog UNF fram statistik som visade på ett negativt samband mellan fritidsgårdar och serveringstillstånd i Sverige. Fritidsgårdar lades ner med ungefär samma fart som antalet serveringstillstånd ökade.

Det finns ingen regel för hur många serveringstillstånd som får finnas. Alla som uppfyller lagens krav beviljas ett serveringstillstånd. Är det bra?

Förvisso ska man inte stirra sig  blind på antalet serveringstillstånd. Om en ort har ett serveringstillstånd med plats för 100 gäster så tenderar det att drickas mer där, än om grannorten har två serveringstillstånd med plats för 30 gäster på varje. Men låt oss anta att storleken på serveringsställena jämnar ut sig.

Kommuner kan bestämma väldigt många olika saker. Exempelvis kan de använda planmonopol och markägande för att bestämma om det ska byggas ett nytt köpcenter eller inte. Kommunen kan styra torghandel, om det ska finnas lätt industri, vart det är tillåtet att stanna med lastbil samt inrätta rökfria zoner i den offentliga miljön. Kommuner kan även inrätta alkoholfria zoner i det offentliga, exempelvis parker där alkohol inte ska förekomma.

Det borde vara möjligt för kommuner att politiskt styra hur många serveringstillstånd (eller möjligen serveringsplatser) som ska finnas på en ort. När antalet serveringstillstånd har uppnåtts så kan inga nya serveringstillstånd delas ut förens ett serveringsställe upphör. Det blir alltså svårare för en verksamhet som får tillståndet indraget att snabbt återuppta samma verksamhet med ett annat tillstånd. Samtidigt ges kommunen större möjlighet att styra över de sociala skadornas omfattning. Kommunen styr hur mycket fylla det ska finnas på krogar och restauranger. Det finns ett allmänintresse av att kunna begränsa alkoholserveringen i en kommun. Ge de kommuner som så önskar möjlighet att ta detta sociala ansvar!

/Oskar Jalkevik