Rapportera alkoholreklam på Facebook

När jag var ung fanns knappt alkoholreklam alls i Sverige. Jag var då engagerad i Ungdomens Nykterhetsförbund och det närmaste alkoholreklamfrågan vi kom var att kritisera lättölsreklam som vi uppfattade var förtäckt reklam för starkare ölsorter av samma märke. Jag tycker att den kritiken vi riktade då var högst relevant, men idag finns alkoholreklamen betydligt närmare oss. Bland annat på Facebook.

Facebook kan se till att rätt person får rätt reklam. Facebook kan exempel, till skillnad från annan media, se till att alkoholreklamen inte riktar sig till personer under en viss ålder, förutsatt man har registrerat sig med rätt personuppgifter. Jag tycker mig få ganska mycket alkoholreklam på min Facebook, kanske är det för att jag förhållandevis ofta skriver om alkohol?

Facebook håller också koll på vad vi klagar på, genom att anmäla eller avvisa olika typer av reklam. Om vi säger till att vi inte vill ha alkoholreklam så får vi mindre mängder alkoholreklam. Om vi är många som säger ifrån kanske Facebook på sikt inser det olämpliga med att visa alkoholreklam på Facebook? Vi kan alla fall inbilla oss att det är så.

R1Här ovan är ett exempel på en alkoholreklam som jag fick se nyligen. Notera att varningstexten som vi ser ibland inte syns i denna annonsen.

R2

Genom att sätta musen i övre högra hörnet visas ett kryss vid annonsen som jag klickar på och väljer ”dölj den här annonsen”. Det går förstås att välja ”Dölj allt från…” också.

R3

Sen väljer du en orsak till att du vill dölja. Jag tycker att ”stötande” är den som passar bäst.

R4

Slutligen får vi ett kvitto på att annonsen inte kommer visas för oss mera. KLART!

Detta är inte särskilt svårt att göra. Troligen hade du kunnat göra det utan dessa instruktioner. Jag vill trycka på vikten av att vi gör det. Nu får vi hjälpas åt att visa Facebook att vi inte vill ha alkoholreklam i sociala medier!

/Oskar Jalkevik

Prata om alkohol – propaganda från alkoholindustrin

För några veckor sen skrev jag här på bloggen om alkoholindustrins skolmaterial Prata om alkohol. Är det så farligt om alkoholindustrin gör ett skolmaterial? Det kanske är ett bra material? Det är frågor man kan ställa sig, men jag tycker egentligen oavsett det att det är olämpligt i sig att alkoholindustrin gör undervisningsmaterial om alkohol. Häromdagen fick vi dock ett tydligt exempel på hur Prata om alkohol används som en påverkanskanal för alkoholindustrin. Prata om alkohol används för att sprida alkoholindustrins argument och verklighetsbild.

Pierre Andersson skriver på sin blogg om hur Prata om alkohol följer alkoholindustrins agenda och om vilseledande användning av siffror. Prata om alkohol hävdar i pressmeddelandet att 8 av 10 ungdomar har lätt att få tag på alkohol, medan det i de bifogade tabellerna är 67% av de som dricker alkohol som hävdar att det är mycket lätt eller ganska lätt att få tag i alkohol. Förutom denna oklarhet vet vi inget om hur undersökningen är gjord eller hur många som tillfrågats totalt. Att 235 ungdomar som dricker alkohol och 88 ungdomar som inte dricker alkohol har svarat på frågorna får ses som ett rätt lågt antal för att dra några slutsatser.

Prata om alkohol lägger sitt fokus på insmugglad alkohol. Det ligger i linje med alkoholindustrins generella argumentation om att blåsa upp siffrorna för smugglingen som ett argument för att sänka alkoholskatten i Sverige. Varför ungdomar ska köpa mindre alkohol för att den från Systembolaget blir billigare är som vanligt lite oklart. Om vi ser till en betydligt större och mer seriös undersökning om ungdomars alkoholvanor, nämligen CAN:s drogvaneundersökning, så kan vi istället se att andelen ungdomar som dricker smugglad alkohol har minskat kraftigt de senaste åren.

Alkoholindustrin använder Prata om alkohol som propagandakanal för sina egna syften. Industrin kan här använda sitt förebyggande projekt för att sprida ut samma argument som vanligt, men med en avsändare som framstår som neutral och seriös. Inte minst av denna anledning borde deras undervisningsmaterial bojkottas av alla skolor för att inte ge industrins vilseledande påverkansarbete legitimitet.

Självklart är det ett problem att ungdomar får tag i alkohol, men en skattesänkning löser inte det problemet. En skattesänkning gynnar bara alkoholindustrins intresse av mer alkoholförsäljning.

/Niklas Christerson

Rattfylleri och alkolås

Många tycker att rattfyllerifrågan är en viktig alkoholpolitisk fråga. Det är vanligt att tala om vikten av att vara nykter vid bilkörning. Man lyfter gärna upp exempel på människors om har dött efter att ha blivit på körda av en rattfyllerist. Trafiken tycks vara det sammanhang där stödet för punktnykterhet är som starkast, troligen starkare än stödet för att vara nykter i exempelvis jobb- idrotts- eller barn sammanhang. Alkolås blir vanligare och vanligare inom yrkestrafik. Den som har kört rattfull kan idag tvingas installera alkolås i sin bil.

Jag håller med om ovanstående. Att köra bil efter alkoholkonsumtion är ingen bra ide. På mitt bussgarage började vi med alkolås för snart två år sedan och tydligen är det några personer som efter det fått hjälp av arbetsgivaren med alkoholproblem. Det är jätte bra. Ändå tycker jag ibland att det blir för stort fokus på rattfylleri.

Rattfylleri är många gånger symptom på något annat. Jag har inga siffror på det men… Jag tänker mig att den som kör rattfull har ett allvarligare problem med alkohol. Den har helt enkelt svårt att låta bli. För den personen utgör alkoholen i många fall ett problem även utanför trafiken. Den som kört rattfull har säkert många gånger ställt till problem när den varit föräldrafull, jobbfull, sexfull eller festfull. Man ska inte tro att trafikolyckan är första gången som den personens alkoholkonsumtion går ut över andra. Att vara föräldrafull flera gånger i veckan borde uppmärksammas minst lika mycket som rattfylleri, även om föräldrafull förstås också är ett symtom på ett större problem.

Det bästa sättet att minska rattfyllerismen är samma åtgärd som alla andra alkoholrelaterade skador. En minskad totalkonsumtion som ger ett minskar riskbruk och missbruk. När färre människor riskbrukare och missbrukare alkohol så kommer färre personer komma på den dumma idén att sätta sig och köra bil när de är alkoholpåverkade.

Förstås ska polisen fortsätta jaga rattfyllerister för att öka trafiksäkerheten. Att dömas för rattfylleri kan säkert vara en väckarklocka för många personer. Kanske kan det få individen att inse att alkoholen är ett större problem i deras liv, inte bara i trafiken.

/Oskar Jalkevik

Varför används droger? Människa, medel, miljö och marknad

Att svara på frågan varför människor använder droger och varför vissa blir missbrukare är svårt. Det är kanske till och med omöjligt att svara på generellt, men det går att närma sig svaret på frågan utifrån olika utgångspunkter. Vissa lyfter fram det personliga ansvaret, att individen själv väljer att använda droger och utsätta sig för risker. Andra menar att vi har ett samhälle som leder till utslagning och människor som mår dåligt; drogproblem är ett symtom på dessa grundläggande problem.

Jag tycker inte att någon av dessa förklaringsmodeller är hållbara. Vi måste närma oss lösningen på frågan genom att titta på flera samverkande faktorer. Ett sätt att göra detta är att prata om fyra M: Människa, Medel, Miljö och Marknad. Detta är en teoretisk modell som bland annat UNF utgår ifrån i sitt drogpolitiska program. Naturligtvis går det inte att praktiskt eller kanske ens fullt ut teoretiskt skilja på dessa faktorer, men det underlättar förståelsen att göra en uppdelning. I diskussioner om förebyggande arbete eller om alkoholpolitik kan vi nämligen ha dessa faktorers betydelse som utgångspunkt.

Människa
Människans individuella egenskaper påverkar valet att testa samt att fortsätta använda droger. Genetiska skillnader och personlighetsdrag kan ha betydelse. Det viktigt att varje människa har ett ansvar och har förmågan att med rätt stöd ta ansvar för sitt liv.

Medel
I Sverige är alkohol vanligast, men det finns en mängd andra rusmedel som används av många. Olika droger har olika egenskaper, men samtliga ger upplevelser som påverkar benägenheten att använda dem. De kan skapa såväl ett psykiskt som fysiskt beroende. Om drogerna är lättillgängliga och billiga kommer fler att använda dem och därför bör politiken sträva efter låg tillgänglighet och högt pris. Narkotika är förbjudet, medan alkohol av bland annat kulturella skäl är tillåtet, men omgärdat av vissa restriktioner.

Miljö
Det omgivande samhället, både den nära omgivningen och samhällssystemet, påverkar benägenheten att använda droger. Samhällsekonomi, sociala skyddsnät, arbetslöshet, kriminalitet och utslagning hänger samman med droganvändningen. Den direkta omgivningens betydelse är också stor; den som lever i en otrygg miljö där droger är vanliga och accepterade börjar oftare använda droger.

Marknad
Droger är perfekta varor i en kapitalistisk ekonomi. De flesta kan tillverkas enkelt och billigt, samtidigt är den beroende konsumenten ofta villig att betala väldigt mycket. Alkoholindustrin har som sitt enda syfte att sälja så mycket alkohol som möjligt och öka sin vinst. Därför bör vinstintresset inte vara en del av alkoholhanteringen. Av denna anledning finns Systembolaget, men i övriga led i alkoholhanteringen är det idag tyvärr vinstintresset som styr. En annan politisk fråga att alkoholreklam åter bör vara förbjudet. När det gäller den kriminella hanteringen av droger gör även den vinstdrivande kriminaliteten, liksom alla vinstdrivna verksamheter, ekonomiska kalkyler där de väger risker och ansträngningar mot profitmöjligheten. Att de som smugglar, tillverkar knark, säljer knark eller på annat sätt befattar sig med droger illegalt åker dit är därför viktigt för att minska droghandeln.

/Niklas Christerson