Jag vill göra ordningsvakterna arbetslösa!

Detta blogginlägg ska inte handla om dem som då och då upplever sig illa behandlade av ordningsvakter. Det ska inte heller handla om hur ordningshållandet i samhället ska vara organiserat. Det ska handla om en yrkesgrupp som får väldigt mycket jobb på grund av alkoholen.

På Twitter och i köttrymden har jag då och då kontakt med ordningsvakter. Bland ordningsvakterna i SL-trafiken är det många som Twittrar. Jag läser även från ordningsvakter som jobbar i andra sammanhang än kollektivtrafiken. Oavsett vilket så finns det alltid en röd tråd. Ordningsvakternas arbetstillfällen skapas i väldigt stor utsträckning av alkoholen.

Alla (nästan) är överens om att det är dåligt att alkoholen skapar sammanhang där ordningsvakter behöver ingripa. Ändå fortsätter dessa situationer att uppstå. Hur kan det få vara så?

Det finns flera olika förklaringar till varför en del människor agerar som de gör på alkoholen. I den här diskussionen kanske vi får släppa teorierna om vad det beror på och istället konstatera att så nu är fallet. Kanske hittar vetenskapen ett botemedel i framtiden, men det finns inte idag.

Jag vill inte förbjuda alkohol. Men jag vill göra ordningsvakterna arbetslösa, på sikt. Dit når vi med en restriktiv alkoholpolitik, ett starkt stöd till dem som vill sluta, och inte minst genom att vi är många som tar ställning mot alkohol genom att helt avstå. Det är det enda realistiska sättet att göra ordningsvakterna arbetslösa.

Det finns en stor orimlighet i att så pass stor andel av samhällets (inte bara offentliga sektorn) kostnader för ordningsvakter beror på alkoholen. Lösningen ligger i att vi tillsammans verkar för en minskad alkoholkonsumtion så att konsekvenserna av överkonsumtion kan minska.

/Oskar Jalkevik

Om 20 år är fler vuxna nykterister

I somras presenterade CAN sin senaste undersökning över skolelevers drogvanor. Glädjande nog fortsätter trenden att allt färre ungdomar dricker alkohol och i den senaste undersökningen är det rekordmånga niondeklassare som inte dricker alkohol. Det förekommer en diskussion både om vad det beror på och om huruvida ungdomsdrickandet kommer att fortsätta minska. Det är intressanta frågor, men en annan intressant aspekt är vilken konsumtionsnivå de som är 15 år idag kommer ha om 20 år.

Debutåldern för alkohol är en viktig faktor för hur alkoholkonsumtionen ser ut senare i livet. De som börjar dricka alkohol tidigt dricker också mer i vuxen ålder. Omvänt borde det ju vara så att de som börjar dricka alkohol senare dricker mindre som vuxna. Men kommer fler att avstå helt?

Nivån på ungdomsdrickandet borde alltså tala för lägre alkoholkonsumtion i framtiden och fler nyktra. En del av de 15-åringar som idag är nykterister kommer kanske fortsätta att vara det. Inte bara tills de är 16, 17 eller 18 år utan hela livet.

Det är förstås långt ifrån säkert att det blir så. Det finns en problematik som även tydliggörs av själva begreppet debutålder. Att skjuta upp ”debutåldern” är bra ur många aspekter och inga ungdomar borde dricka alkohol, men samtidigt som vi pratar om att höja debutåldern säger vi också mellan raderna att det ska komma en alkoholdebut. När vi säger att alkohol inte är något för ungdomar, så säger många att det är något för vuxna. Och de flesta ungdomar vill vara vuxna. I stället för att fråga om ungdomar kommer att börja dricka alkohol är ofta frågan när de kommer att börja.

Lägre alkoholkonsumtion och fler nyktra vuxna vore bra för hela samhället. Att ungdomsdrickandet är lågt idag öppnar möjligheten för detta i framtiden, men det krävs också att vi vågar prata om vuxendrickandet och att det blir lika naturligt att vara vuxen och alkoholfri som det idag är att vara 15 år och alkoholfri.

Alkoholskatten kostar inget att höja

Att göra statsbudget verkar svårt. Det är många faktorer att ta hänsyn till. Dels massor av budgetpostar att balansera mot varandra, men också massor av intressenter. Dagens parlamentariska läge är sådant att det fyra partier som behöver enas, med passivt stöd från ett femte parti. De behöver ta hänsyn till oppositionens eventuella svar samt hur olika lobbygrupper och samhällsgrupper kan reagera.

När statsbudgeten förhandlas så har alla sina saker som de önskar mera pengar till. Pengarna räcker inte till allas önskemål så det måste prioriteras.

Vi har en idé som inte kostar pengar i statsbudgeten. Vi har ett intresse som istället tillför pengar till statsbudgeten. Med vi, så menar jag oss som tror på en stark alkoholpolitik och alla som i någon form drabbas eller kan komma att drabbas av alkoholens baksidor. Förstås kommer inte alla dessa baksidor att försvinna bara för att vi höjer alkoholskatten med 10 % men på sikt leder en höjning av alkoholskatten till minskad alkoholkonsumtion och där med minskade skador. Där med minskat alkohollidande.

Regeringen lovade i valrörelsen att alkoholskatten ska höjas under mandatperioden. Ett fullt rimligt löfte, dels eftersom att den inte har inflationsjusterats på väldigt länge och dels eftersom att det faktiskt behövs. Nu är det dags att infria det vallöftet. En höjning med tio procent skulle innebära cirka en miljard kronor extra i statskassan. Det finns många ställen där dessa pengar kan göra nytta, allt från att sänka skatten ytterligare för vanligt folk, till nya reformer och sociala satsningar.

Jag kan förstå att majoriteten i riksdagen ibland behöver bryta vallöften. ”Vi hade verkligen som ambition att göra denna satsning men pengarna räckte tyvärr inte till”, är ett läge som ibland tyvärr kan uppstå. Denna majoritet brukar ju dock vara tydliga med att betona sådant i förväg. Men att höja alkoholskatten ökar inte kostnaderna, istället innebär det mer pengar för staten att satsa på andra viktiga saker. Jag ser inte vart problemet ligger.

En minskad alkoholkonsumtion med minskade skador leder dessutom på sikt till minskade alkoholkostnader för staten. Den kanske tydligaste är produktionsbortfallet. När en minskad alkoholkonsumtion gör att färre missar att jobba på grund av alkoholen (tänker på allt från bakis på måndag till förtidspensioner pga alkoholsjukdomar) så ökar det skatteintäkterna på arbete.

En höjning av alkoholskatten går helt i linje med #arbetslinjen och finansministerns citat ”Det är bättre att folk jobbar än super”

/Oskar Jalkevik

Hur ska vi prata om ”passive drinking”?

Under lång tid handlade tobaksprevention om direkta hälsoskador på den som använder tobak. En stor del av preventionsarbetet var inriktat på information och upplysning riktat till den enskilde. Så småningom har diskussionen förflyttats från att handla enbart om den enskildes medicinska skador till att även handla om omgivningens negativa påverkan av rökning, ofta kallad passiv rökning.

Samtidigt som diskussionen har vidgats har också politiken blivit mer restriktiv. Diskussionen om passiv rökning skapade en ökad förståelse för behovet av restriktiv politik på tobaksområdet. Den enskildes medicinska skador är naturligtvis fortfarande centrala, men en vidgad diskussion har skapat utrymme för andra politiska åtgärder. Åtgärder som dessutom skyddar både tobaksanvändarens hälsa och omgivningens hälsa.

Om detta handlar en artikel refererad i popNAD. Jag funderar på vilka paralleller som kan dras till alkoholområdet. På alkoholområdet har vi, i Sverige, en relativt restriktiv politik, men allt för ofta tenderar diskussionen att handla om enskilda individers alkoholkonsumtion.

En diskussion som i stället fokuserar på omgivningens påverkan av alkoholkonsumtion kan tydliggöra behovet av regler på alkoholområdet. Även om dessa effekter inte är lika direkt tydliga som att andas in giftig rök så är konsekvenserna omfattande och i många fall allvarliga. Det handlar om t.ex. rattfylla, våldsbrott och farliga olyckor, men också om obehagliga närmanden, otrygghet, lukt och hotfullhet. Och precis som med passiv rökning är det inte bara de som röker flera paket om dagen (eller har hög alkoholkonsumtion) som utsätter omgivningen för negativ påverkan.

Begreppet ”passive drinking” har lanserats, men ännu inte fått fäste. Och någon svenskt begrepp som fungerar bra har jag ännu inte sett. Rökfria miljöer är ett annat tydligt begrepp från tobakspreventionen. Dessa har blivit en självklarhet, medan alkoholfria miljöer under samma period har blivit utrotningshotade.

Utmaningen, om vi ska lära av tobaksdiskussionen, är att hitta ett ett tydligt samlingsbegrepp som innefattar negativa effekter för omgivningen. Och att sätta detta begrepp i centrum för diskussionen om alkohol.

Är ”passive drinking” rätt begrepp? Hur kan vi översätta det till begriplig svenska?

/Niklas Christerson

Oskars alkoholpolitiska sommar

Det känns roligt att sommaren är slut och att vi drar igång alkoholpolitik.se igen. Jag ser fram emot en höst med många intressanta inlägg. Jag börjar med att summera årets alkoholpolitiska sommar.

Jag brukar säga att det varje år i juli, när det är nyhetstorka, kommer lite smålustiga nyheter som på olika vis handlar om att utmana alkoholpolitiken. I år fick jag fel, det kom nämligen lite tidigare i år. City Gross samarbetar med en webbplats som kör hem alkohol till svenska konsumenter. Det får anses vara sommarens mest diskuterade och uppmärksammade alkoholpolitiska händelse. Inte oväntad, men irriterande för oss som vill värna Systembolaget.

Andra frågor som har uppmärksammats i sommar är IOGT-NTO:s förslag om Vit skatteväxling. En fråga som verkligen ligger i tiden. Alkoholskatten har inte inflationsjusterats på många år och det finns många ställen i samhället där en miljard extra1 kan göra nytta. IOGT-NTO föreslår en kulturmiljard. Jag tror inte vi kommer få se någon höjning av alkoholskatten den här mandatperioden, trots utfärdat vallöfte om detta. Men kanske i slutet av nästa. Det är ett förslag som gör två flugor på smällen, det håller tillbaka alkoholkonsumtionen och skapar samtidigt nya resurser för staten!

En fråga som kom här i slutet av juli gällde äldreomsorgens arbete med alkoholfrågan. Fler och fler inser att även äldre människor kan ha alkoholproblem och då måste äldreomsorgen kunna hantera det på ett bra sätt. Ett exempel är denna artikel i Göteborgsposten. http://www.gp.se/nyheter/sverige/1.1869177-alkohol-storre-problem-bland-aldre

Den alkoholfria trenden har blivit ännu tydligare i sommar. Både Carlsberg och IOGT-NTO lanserade alkoholfria drinkar under Almedalsveckan och jag tycker mig uppfatta att de alkoholfria blir mer naturliga i alla möjliga sammanhang, både privat och i mediala dryckestester.

Sammanfattningsvis har vi haft en hyfsat bra alkoholpolitisk sommar. Nu ser jag fram emot att tillsammans med Niklas följa den alkoholpolitiska hösten.

/Oskar Jalkevik

  1. ökad skatteintäkter vid höjning av alkoholskatten med 10 % []

Dags för Maria Larsson att lyssna på alkoholliberalerna

Sommarens största alkoholpolitiska snackis är att City Gross har börjat sälja alkohol. Den som beställer en färdigpackad matkasse från City Gross kan numera även få en låda med vin tillsammans med sin matkasse. City Gross samarbetar med näthandelsföretaget Winefinder och hänvisar till att det handlar om privatimport av alkohol via ombud, som är tillåtet i Sverige sedan 2007.

En svensk mataffär säljer alkohol direkt till svenska kunder. Det kan väl inte vara tillåtet?Systembolaget har ju monopol på all detaljhandel i Sverige? Jo, men genom att det organiseras via ett vinförsäljningsbolag som är registrerat i Danmark försöker City Gross att kringgå reglerna för detaljhandel. Tilltaget har med rätta polisanmälts av Systembolaget. Redan 2011 polisanmälde IOGT-NTO näthandel med vin från företag som riktar sig direkt till svenska konsumenter. Dessa polisanmälningar har dock hittills blivit liggande och därför kan försäljningen fortsätta.

Att sälja alkohol på det sätt som City Gross och flera näthandelsföretag gör borde rimligen vara olagligt redan idag och strida mot intentionerna med detaljhandelsmonopolet, men lagen är otydlig och myndigheterna agerar inte. Strax efter nyheten om City Gross presenterades en statlig utredning om marknadsföring av alkohol och tillsyn gällande e-handel av alkohol.1 Utredningen konstaterar att lagstiftningen är otydlig och bör förändras, men eftersom detta legat utanför utrednings uppdrag läggs inga förslag.2

Alkoholliberalerna jublar. De har sina skäl att jubla, både politiska och kommersiella. Vissa förespråkare hävdar att näthandeln är förenlig med Systembolagets monopol, samtidigt som de i andra sammanhang ofta är negativa till monopolet. Andra är mer öppna och uttalar att näthandeln är ett första steg mot monopolets avskaffande.

Maria Larsson är anhängare av Systembolagets monopol och en restriktiv alkoholpolitik. Just därför borde hon lyssna på alkoholliberalernas glädje. De gläds åt en växande alkoholmarknad vid sidan om Systembolaget och ett hotat monopol. Den som lyssnar på detta inser att det krävs agerande från regeringens sida.

Alkoholliberalerna och alkoholindustrin är sannerligen inte passiva, då kan inte en regering som vill värna monopolet vara det heller. En förändring av dagens lagstiftning är nödvändig och brådskande.

/Niklas Christerson

  1. SOU 2013:50, tillgänglig här []
  2. Att utredningen endast fick uppdraget att se över tillsynen är i sig symptomatiskt för regeringens brist på agerande. []