Hur hänger läktarvåldet och alkoholen ihop?

Idag skrev riksdagsledamoten och tidigare LUF-ordföranden Fredrik Malm en sak om fotboll på twitter. Det är tråkigt att Fredrik och andra föräldrar inte vill gå på idrottsevenemang med sina barn på grund av våld.

För några veckor sedan ägde midnattsloppet runt i Stockholm. Tusentals människor på gatan men inget våld. Vad är skillnaden mellan Hammarbys fotbollsmatcher och midnattsloppet? Det är så klart en förenkling att skylla på alkoholen. Faktorer som idrottskultur, vakter och dylikt spelar förstås in, men jag menar ändå att alkoholens roll utgör en viktig skillnad mellan vilka stora arrangemang som leder till våld och stökigheter och vilka som bara blir trevliga. Jämför ett scoutläger (ingen alkohol) med en musikfestival (ganska mycket alkohol) så ser vi samma mönster. Eller jämför en stor folksamling på Medborgarplatsen en vardagslunch med en stor folksamling på samma plats en helgnatt.

För fyra år sedan var jag på ett Almedalsseminarium om läktarvåld. Jag fick den sista publikfrågan. När moderatorn såg min kampanjtshirt sa hen lite generat att hen nog hade missat ett perspektiv i diskussionen. Alkoholens inverkan på läktarvåldet nämndes inte förrän jag fick ordet på slutet.

Jag vill påstå att idrottsrörelsen delvis har sig själv att skylla genom att den tillåtit alkoholen att bli en naturlig del inom många lagsporter. Alkoholreklam på arenorna blir vanligare och vanligare samtidigt som det serveras mer och mer alkohol i anslutningen till matcherna. Jag förstår att klubbarna vill dra in mer pengar på alkoholreklam och alkoholförsäljning, men de måste också räkna in att alkoholen skapar problem. Både idrotten och samhället i stort skulle vinna på mindre alkohol före, under och efter matcherna.

Det är kanske enklare sagt, men jag tror på följande förändringar:
* Klubbarna blir mycket mer restriktiva med alkoholservering på arenorna.
* Den som är full inte får komma in på arenorna.

Det blir en tydlig markering från klubbarna som på sikt kan leda till mindre våld och en större vilja för Fredrik Malm att gå på fotboll med sin familj. Tweeten från Fredrik Malm gör det tydligt för mig varför alkohol och idrott inte ska hänga ihop.

/Oskar jalkevik

Höjd alkoholskatt – Bra, men inte bra nog

Både jag och Oskar har tidigare skrivit här på Alkoholpolitik.se om att det är dags att höja skatten på alkohol. Under sommaren har många påtalat att regeringen bör hålla sitt vallöfte om höjd alkoholskatt. Höjd alkoholskatt leder till minskad konsumtion och minskade alkoholrelaterade skador. I regeringen tycks dock ha funnits en oenighet om behovet av en skattehöjning och det har därför varit oklart om det överhuvudtaget skulle bli någon höjning.

Nu har budgetpropositionen precis släppts och den innehöll som väntat ett positivt besked. Regeringen föreslår en höjning av alkoholskatten! Det är bra, men det är inte bra nog. Höjningen är nämligen bara sju procent för vin och öl och ynka en procent för starksprit. Det är ett steg i rätt riktning, men det är ett väldigt litet steg.

Inför förra valet lovade högeralliansen att höja skatten med 1,1 miljarder och de rödgröna lovade 1,4 miljarder. Omräknat i procent innebär det i båda fallen en höjning på över tio procent. Resultatet av dessa löften är alltså tre år senare en höjning med sju respektive en procent.

Alkoholskatten indexuppräknas inte och det innebär att skatten på alkohol sjunker i takt med inflationen. De senaste 20 åren har den därför sjunkit mycket mer än denna höjning motsvarar. Låt oss hoppas att höjningen som aviserats idag bara är den första i en rad av skattehöjningar.

Länk till den del av budgetpropositionen där alkoholskatten behandlas: http://www.regeringen.se/content/1/c6/22/37/09/d602dd5b.pdf (Se sidan 456 ff)

/Niklas Christerson

Ska Systembolaget ägna sig åt hemkörning?

Under snart ett år har Systembolaget genomfört ett försök med hemkörning av alkohol. Kunden beställer på hemsidan och får sedan alkoholen levererad direkt till dörren efter några dagar. Nu har Systembolaget valt att utöka försöket och börja med hemkörning i fler delar av landet.

Systembolagets främsta uppgifter är att se till att det inte finns något vinstintresse i alkoholhanteringen, att begränsa tillgängligheten och att upprätthålla åldersgränser. En bra nivå på service är naturligtvis nödvändig för att Systembolaget ska fungera och stödet bland befolkningen ska upprätthållas, men servicetänkandet får aldrig gå före folkhälsan.

Hemkörning från Systembolaget innebär en ytterligare kanal för alkoholförsäljning och därmed ökad tillgänglighet. En första utvärdering har gjorts och enligt forskarna bakom utvärderingen har försöket inte påverkat konsumtionen eller särskilt lockat högkonsumenter. Det låter bra, men det finns några saker att ta med i beräkningarna. Det är väldigt få kunder i försöksområdena som faktiskt utnyttjat tjänsten. Det gör att utvärderingen kanske inte säger så mycket om hur det ser ut i framtiden då betydligt fler kunder antagligen kommer utnyttja tjänsten. Vidare så bygger en stor del av slutsatserna på en enkätundersökning med endast 142 svarande. Hur många kunder som totalt fått möjlighet att svara vet jag inte, men totalt har 427 hemleveranser har skett.1 Det är uppenbart svårt att dra klara slutsatser när det är en liten andel svarande och totalt få kunder.

Systembolaget ska också upprätthålla åldersgränsen. I det här fallet blir det ett ensamt bud från Bring som ska sköta ålderskontrollen. Systembolaget kollar emellertid inte bara åldern, utan nekar även kunder som är berusade eller i fall där det föreligger risk för langning. Det är ett stort ansvar att lägga på ett ensamt bud utanför en kunds dörr. Hen ska alltså göra dessa bedömningar och eventuellt neka en person att ta emot sina i förväg betalda varor.

Hemkörning från Systembolaget är åtminstone i dagsläget en ganska liten grej. Det är få som valt att använda det och kostnaden för kunden är ganska hög, men det är ytterligare en liten ökning av tillgängligheten. Lördagsöppet, självbetjäning, hemkörning och så vidare är alla relativt små förändringar som tillsammans och på längre sikt kan ge större konsekvenser. Nu har vi dessutom en kommersiell näthandel med oklar legal status. Även om det är stor skillnad på Systembolagets hemkörning och kommersiell näthandel2 så riskerar Systembolagets hemkörning att legitimera den senare.

I EU-domstolens dom som tillåter Systembolagets monopol är det tydligt att monopolet tillåts så länge dess syfte är att upprätthålla god folkhälsa. För varje steg som tas för att göra alkohol mer tillgängligt så ökar risken att EU anser att monopolet inte är berättigat.

Förra lördagen var Magdalena Gerger med i P1:s Lördagsintervju. Hon menade att Systembolaget måste anpassa sig efter kundernas ”inköpsmönster” Det är en ganska konstig motivering, eftersom det är uppenbart att få kunder efterfrågar hemkörning av alkohol. Då bör så klart inte Systembolaget bidra till att skapa en sådan efterfrågan.

/Niklas Christerson

  1. Samma kund kan förstås ha använt tjänsten flera gånger, varför antalet enskilda kunder antagligen är lägre. []
  2. Systembolaget har ingen reklam, inga rabatter, inga extraerbjudanden och en säkrare ålderskontroll []

Ska vi förbjuda föräldrar att dricka sig berusade inför sina barn?

I somras presenterade professor Madeleine Leijonhufvud ett förslag om att förbjuda föräldrar att dricka sig berusade inför sina barn. Barn tar skada och får minskad trygghet när föräldrarna personlighetsförändras av alkoholberusning. Leijonhufvud menar att lagen ska användas på samma sätt som annan lagstiftning som skyddar barn i familjer, exempelvis när grannar eller släktingar hör av sig och är oroliga.

Klicka här för att läsa mer om Madeleine Leijonhufvuds förslag i Dagens Juridik

Ska inte alla vuxna ha rätt att ta sig en sup då och då? Förstås lider inte alla barn så fort en vuxen person dricker alkohol. Men barn påverkas även när föräldrar blir lätt berusade. Personlighetsförändring hos föräldrarna, som ju i de flesta fall är barnens viktigaste trygghetspunkt, minskar tryggheten för barn. Det gör att jag i grunden tycker det är bra att uppmärksamma frågan om föräldrafylleri, oavsett lag eller inte.

En sådan lag som Leijonhufvud föreslår handlar förstås inte om att ge böter till var och varannan förälder som dricker sig lätt alkoholpåverkade ibland. Även om jag kan tycka att det är oansvarigt, särskilt i de fall då båda föräldrarna gör detta. Det är förstås inte rimligt att staten gör spontana föräldranykterhetskontroller utanför leksaksaffärerna. Men lagen kan bli ett viktigt verktyg när myndigheter behöver ingripa i en trasslig familj men det är svårt att hitta lagstöd för ingripandet. När föräldrarnas alkoholproblem är det som ställer till det för en ung persons uppväxt då känns detta med ”alla vuxnas rätt till en sup” väldigt konstigt. Därför är jag principiellt positiv till förslaget om att lagstifta mot föräldrafylleri. Detaljerna kring hur en sådan lagstiftning ska vara utformad överlåter jag till andra.

Innan förbud mot barn-aga infördes i Sverige var många skeptiska. Idag anser de allra flesta att det ska vara förbjudet att slå sitt barn.

/Oskar Jalkevik

Carlsbergs alkoholfria i Danmark

Sedan cirka ett och ett halvt år finns en tydlig alkoholfri trend i Sverige. Det är inte bara nykterhetsrörelsen som står bakom den, även flera kommersiella aktörer är med på tåget. Dels små företag som bland annat importerar alkoholfritt vin, men också stora företag. I Sverige har Carlsberg utmärkt sig genom att satsa hårt på alkoholfri öl och under Almedalen lanserade Carlberg en egen alkoholfri drink.

För några veckor sedan träffade jag två personer från Köpenhamn (Carlsberg är Danskt) som ville skapa en alkoholfri trend i Köpenhamn. De menade att den alkoholfria trenden inte alls finns i Danmark och Carlsbergs alkoholfria produkter är väldigt ovanliga i Danmark.

Det kan förstås finnas många olika orsaker till varför Carlsbergs alkoholfria produkter marknadsförs mera i Sverige än i Danmark. Den mer restriktiva alkoholpolitiken bidrar säkert, tillsammans med ett aktivt opinionsbildningsarbete från nykterhetsorganisationer och andra. Att många kändisar kommit ut som nykterister spelar säkert också in. Det visar också att konsumentmakt fungerar och att goda alkoholfria alternativ skapas om tillräckligt stor efterfrågan finns. Det gör det i Sverige!

/Oskar Jalkevik

Mer öl och vin i matbutiken

Igår lanserade Systembolaget höstens nyheter i sortimentet. De senaste åren har som många vet det alkoholfria utbudet på Systembolaget blivit större och försäljningen av alkoholfritt ökar. Eftersom jag själv inte dricker alkohol är jag ingen van besökare på Systembolaget, men de senaste åren har det faktiskt blivit att jag har tittat in en del. Det alkoholfria sortimentet är lätt åtkomligt för mig. Dels finns en egen avdelning med alkoholfritt och dels finns en hel del alkoholfritt väl exponerat vid kassorna. Detta är förstås bra för den som letar efter alkoholfritt eller för den som spontanköper alkoholfritt på grund av exponeringen vid kassan. En bra extra påminnelse för den som köper alkohol att också erbjuda alkoholfritt på festen.

Senast jag var på Systembolaget tog jag dock en tur runt bland de övriga hyllorna och det slog mig att jag till exempel inte hittade några alkoholfria vita viner på hyllan för vitt vin. Den som letar efter ett vitt (alkohol)vin kanske borde uppmärksammas på att det faktiskt finns bra alkoholfritt, som ersättning för eller komplement till det tänkta alkoholvinet?

En annan sak är ju att vi som vill köpa alkoholfritt faktiskt ibland ”måste” bege oss till Systembolaget för att köpa intressanta festdrycker. Många matbutikers dryckesutbud inskränker sig i princip till att sälja läsk och exponera folköl. Min närmaste butik, som är ganska bra på att erbjuda olika drycker, har faktiskt några sorters must och två alkoholfria viner. Denna butik upplever jag dock som bättre än de flesta och då är sortimentet ändå skralt. Med tanke på försäljningsökningarna av alkoholfritt på Systembolaget: Varför satsar inte matbutikerna mer på öl och vin? Varför exponeras inte öl och vin i matbutikerna?

/Niklas Christerson