Kan vi ersätta alkohol med cannabis?

Alkoholpolitik.se handlar som namnet antyder främst om alkohol och alkoholpolitik, men ibland händer det att vi även ger oss i kast med det närliggande ämnet narkotikapolitik. Den senaste tiden har det varit mycket debatt om cannabis och därför kommer dagens inlägg att handla om just cannabis.

För drygt ett år sedan skrev Peter Alsén ett gästinlägg där han resonerade om och bemötte några vanliga argument för cannabislegalisering. Ett annat intressant påstående som jag upplever har blivit mer frekvent i debatten om cannabis är att unga väljer att röka cannabis istället för att använda alkohol. Argument bygger, ofta underförstått, på att cannabis skulle vara bättre än alkohol. Det håller jag inte med om, men det här inlägget handlar inte om det utan om en övergång från alkoholanvändande till cannabisanvändande är trolig.

Det är en fråga som kan diskuteras utifrån tillgängliga fakta. Den bästa källan till kunskap om droganvändning bland unga i Sverige är CAN:s årligen återkommande undersökningar av drogvanor som har genomförts i årskurs 9 sedan 1971 och i årskurs 2 på gymnasiet sedan 2004. Undersökningen är en enkätundersökning som 300 slumpvis utvalda klasser får möjlighet att delta i. En stor styrka med undersökningen är att den är återkommande med samma frågor, vilket gör att framförallt statistiken om förändringar över tid är tillförlitlig. Häromdagen släppte CAN en analys av cannabisanvändningen bland unga baserad på främst dessa undersökningar. Faktauppgifter i detta inlägg är hämtade från denna PM.1 Uppgifterna bygger på svaren från årskurs 2 i gymnasiet, eftersom erfarenheterna av cannabis och annan narkotika är liten i årskurs 9.

Vad sägs då om alkoholanvändningen?
Under senare år har vi sett en minskning av alkoholanvändningen bland unga. En del vill förklara det med att unga istället röker cannabis. I CAN:s material finns inget som tyder på att så är fallet. Tvärtom kan vi se att de som rökt cannabis vid något eller några tillfällen i genomsnitt har en årskonsumtion av alkohol motsvarande ca 8 liter ren alkohol per år, medan den bland de som aldrig rökt cannabis är ca 3 liter ren alkohol per år. Om vi ser till de som frekvent röker cannabis är snittet 13 liter per år, alltså fyra gånger högre än bland de som aldrig har rökt cannabis.2

Det finns alltså inget stöd för att unga i allmänhet övergår från alkohol till cannabis. Tvärtom är alkoholkonsumtionen betydligt högre bland de som har erfarenhet av cannabis och speciellt bland de som använder cannabis frekvent. Cannabis används som ett komplement till alkohol, inte en ersättning. Bland de frekventa cannabisrökarna är 43% högkonsumenter av alkohol, jämfört med 12% av samtliga gymnasieelever.

I CAN:s PM kan vi även se hur cannabisrökarna förhåller sig till andra droger än alkohol och cannabis. Bland samtliga gymnasieelever är det 3,4% som använt någon annan narkotika än cannabis. När det gäller de som rökt cannabis någon eller några gånger har 11% även använt annan narkotika. Samma siffra för de som röker cannabis frekvent är 45,5% – nästan hälften har alltså använt även annan narkotika. Det visar sig också att cannabisrökande hör ihop med andra riskfaktorer, såsom skolk eller tillåtande föräldrar. Det är viktigt att påpeka att undersökningen inte säger något om orsak och verkan, utan bara att det finns ett samband mellan cannabisrökande och till exempel hög alkoholkonsumtion.

Hur ser cannabisanvändningen ut?
En annan fråga som ofta kommer upp är hur utbrett cannabisanvändande är bland unga. De som förespråkar cannabislegalisering lyfter ibland argument kring detta som argument för legalisering. ”Användningen är ändå så utbredd” eller ”Förbudet fungerar inte, för unga röker mer och mer cannabis”.

Om vi går till fakta i CAN:s undersökningar så är det i årskurs 2 på gymnasiet 15% som har rökt cannabis någon eller några gånger och 3% har rökt fler än 20 gånger. CAN finner inget stöd för någon dramatisk ökning av cannabisanvändningen de senaste 10 åren. Det har gått upp och ner, men med en viss ökning bland pojkar på gymnasiet. Studien missar dock de som inte går gymnasiet eller som var frånvarande dagen då enkäten genomfördes. Det är troligt att cannabisanvändningen är större bland dessa än bland elever i allmänhet.

Att runt 15% av gymnasieeleverna provat cannabis är naturligtvis illa i sig, men påståenden om att cannabisrökning är väldigt utbrett bland unga eller mer lättillgängligt än alkohol finns det inget stöd för. Det är viktigt att tillägga att det handlar om erfarenheten av cannabis bland ungdomar generellt och att det kan se annorlunda ut i vissa grupper.

Argumentet att ökad användning av cannabis ersätter eller minskar alkoholanvändningen har alltså inget stöd i statistiken. Tvärtom visar det sig att den som ofta röker cannabis generellt sett också dricker mycket alkohol. De som röker cannabis har också i betydligt större utsträckning än andra unga använt annan narkotika. Samtidigt som alkoholanvändandet bland unga minskat betydligt, finns ingen dramatisk ökning av cannabisanvändandet. Sammantaget använder alltså unga mindre droger idag än för ett antal år sedan. En fortsatt restriktiv politik och satsningar på drogprevention är viktigt för att behålla denna positiva utveckling.

  1. Hela CAN:s PM kan ni läsa här [PDF-länk] []
  2. Med frekvent menas de som rökt cannabis fler än 20 gånger, medan gruppen som rökt någon eller några gånger alltså är de som rökt cannabis färre än 20 gånger []

Island, nordens how-to-guide?

Förra veckan stod IOGT-NTO och värvade på Malmö Central. Jag gick fram en dag på väg hem från jobbet och frågade om jag fick stå med och värva en dag. En politiker som jobbat med värvning för X antal organisationer och sitt eget parti tackade de inte nej till, och jag hade så fruktansvärt roligt!
Skärmavbild 2014-03-19 kl. 12.29.35
Stod i fem timmar utan paus och pratade. Värvade bland annat en 15-årig tjej som precis hade börjat dricka, hon lovade att sluta dricka(”Ja, jag ska fan sluta dricka, gud vad ballt!”) och att komma på någon UNF-aktivitet. Det kommer fram olika människor, med olika livsöden och syn på alkohol. Vissa tidigare missbrukare, jag träffade en man som hette John som jag pratat med en gång tidigare i en busskur vid ett soppkök. Just då hade jag ganska nyligen gått med i nykterhetsrörelsen. Jag inledde ett samtal och vi kom snabbt in på alkohol och nykterhet, han visade sig vara en periodare och tyckte att det var bra att jag slutat dricka eftersom jag märkt tydliga destruktiva tecken i mitt drickande. Han berättade om alla sina barn med olika kvinnor och hur han en gång varit nykter i tio år men hur alkoholen alltid förstörde hans liv. Även han gjorde ett löfte när vi nu möttes igen, han lovade att komma på ett öppet IOGT-NTO-möte för att förhoppningsvis känna inspirationen att sluta dricka igen.

Oavsett vilken typ av värvning det än gäller, så lyckas alltid meningsmotståndarna hitta fram och säga sitt. Den här gången var det inte helt otippat en ung man(mina åsikter är oftast inte poppis hos dem om vi generaliserar den gruppen) som tyckte det var intressant med alkoholpolitik(även om han sedan visade sig vara för legalisering av cannabis, suck…). Så jag börjar prata om Island, som jag ofta gör! På många sätt är de ett föregångsland. Jag menar, de hade världens första kvinnliga stadshuvud(Vigdís Finnbogadóttir, otroligt cool kvinna), och för några år sedan satt Johanna Sigurdardottir som den första öppet lesbiska presidenten. Det märks tydligt inne i stan att de är föregångare i HBTQ-frågor, i nästan varje butik/restaurang sitter en liten prideflagga i fönstret och utanför stans största uteställe står det: ”If you are racist, sexist, homophobic or an asshole… Don’t come in”. De sägs också ha startat världens första ekocenter och nästan all deras energi är förnybar. Ja, jag undrar också varför jag inte bor där ibland. Så jag blev inte särskilt förvånad när jag läste i en Accent-tidning om deras framgångar i alkoholpolitiken1.

De har minskat ungdomars drickande och konsumtion av tobak och droger genom en rad olika åtgärder, som alla nämns i fotnoten ovan. Men jag nämner vissa ändå:

– Myndighet- och inköpsåldern höjdes
– Alkoholreklam förbjöds(hurra!)
– Mer restriktiva öppettider för Vínbúðin(deras Systembolaget)
– De begränsade tiderna barn och unga får vara utomhus ensamma
– Satsade på att stärka föräldrarollen, att stödja strukturerade fritidsaktiviteter och frivilligorganisationer

Den senare punkten har inneburit att de mer än fördubblat ungdomarnas deltagande i fritidsaktiviteter. De har också mer restriktiva regler när det gäller tex restauranger och uteställens försäljning av alkohol. Självfallet hög beskattning av alkohol och Vínbúðin har monopol på försäljningen. De lyckades ju minska andelen av 16-åringar som svarat att de druckit den senaste månaden från 42% till 5% med många av dessa åtgärder. Ändå kan vi se att statistiken på hur många som dricker går upp, detta beror ju sannolikt på att det förut funnits alkoholförbud på Island, tex fram till 1989 var öl förbjudet2.

Men vi ser ändå en skillnad på Island och Sverige. År 2009 drack islänningarna 6 liter ren alkohol per person3, samma år i Sverige drack vi 9,3 liter ren alkohol per person4.

Jag säger då det, Island alltså! Visst, de är fruktansvärda på migrationsfrågor, de har otroligt stora möjligheter att ta emot människor i nöd men undviker det. Men det måste ju finnas något ställe för dem att utvecklas på, precis som jag hoppas att vi i Sverige utvecklas alkoholpolitiskt i Islands riktning.

Sigrid Mikaelsson-Rehnberg

  1. http://www.accentmagasin.se/forebyggande/sa-minskade-island-ungdomsdrickandet-radikalt/ []
  2. http://sv.wikipedia.org/wiki/Alkoholf%C3%B6rbud []
  3. http://www.nordicwelfare.org/om-oss/alkohol-och-narkotika/nosamnet/nordisk-fakta/island/ []
  4. sida 12: http://www.iq.se/public/assets/Documents/Alkoholindex/IQ_Alkoholindex_2010_1.pdf []

Alkoholnormen – den blöta filten

I veckan blev man än en gång påmind om hur alkoholen sprider sig mer och mer i samhället:

”Lean Machine” ska göra att återhämtningen efter träningen blir ”socialt rolig”, menar företaget.
-Aftonbladet,

Så träning är inte socialt roligt utan alkohol, är det underförstått från företaget. För min egen del så förstår jag inte detta alkoholberoende, att alkoholen måste vara överallt hela tiden. Alkohol ÄR ett gift för kroppen, punkt slut. Din bakfylla är inte bevis på en bra kväll, det är din kropp som arbetar med att återhämta sig.1

Nu kommer alkoholförespråkare mena att ”men volymprocenten är ju så liten” och ”undersökningar visar att alkohol efter träning ger snabbare återhämtning”.
Det dom vägrar se är hur gränsen hela tiden flyttas, till alkoholindustrins fördel och till nackdel för konsumenternas hälsa. Det är gammal hederlig förskjutning av den accepterade normen, så kallad normalisering. Förr kunde vi inte tänka oss alkohol i någon annan produkt än just alkoholdrycker som vin och öl. Idag finns det alkoglass med 3,2 procent i USA, så kallad Frozen Pints. I Kina finns det Hello Kitty-öl. Bryggare här i Sverige lanserade ett speciellt öl att konsumera när man äter semla. I somras i Växjö kunde man på en lokal restaurang köpa fruitshakes med vodka i!

vodka_dryckNormen och gränsen för vad som är ”ok” flyttas hela tiden. Det blir inte bättre av en lättimponerad mediakår som hyllar alkoglass som ”den största njutningen nånsin” och annan galen jargong. Hela tiden glöms konsekvenser och kostnader för samhället bort. Ju längre vi puttar normen, desto större kostnader för samhället och personerna i detta samhälle.

En förskola hade ”afterwork”, där föräldrarna kunde sitta och prata på fredag eftermiddag med ett glas vin, innan dom gick hem. Låt gå för valfrihet, men vad statuerar man för exempel för barnen?
Alla föräldrakampanjer att dom skall vänta, är inget annat än hyckleri när mamma och pappa inte kan gå till dagis utan att dricka.

I Stockholm var det situationer på några skolor, då föräldrarna ville dricka alkohol på sina barns disko på fredagskvällen. Man klarade sig alltså inte utan alkohol några få timmar, utan var tvungen dricka  inför barnen på DERAS evenemang.2

Nu försöker alltså det normaliseras att vi skall konsumera alkohol i barnens utrymmen också. Det är helt uppåt väggarna. Barnen skall inte utsättas för alkohol, punkt. Barn och ungdomar som ser en fotbollsmatch idag, utsätts för alkoholreklam två gånger i minuten. En vanlig TV-match! Industrin finner nya vägar, och sponsrar man inte Champions League så sponsrar man klubbar, såsom AIK och Åbro till exempel. Det är så stort fenomen, så Aftonbladet gjorde en artikelserie på det.3

Alkoholen tillåts ta allt mer plats. Nu börjar äntligen politiker inse detta och uppdaterar alkoholpolicys och tar beslut för att få bort alkoholen från politiken. Det är en lång väg kvar, och vi har sett politiker som gått i fällan många gånger. Alkoholens konsekvenser drabbar många, och ingen är säker. Alkoholnormen breder ut sig och lägger sig som en blöt filt över samhället.

Därför behövs det att man tar tag i frågan, och vågar kräva alkoholfritt. Som förälder, som supporter, som politiskt aktiv, som vuxen, som medmänniska. Man måste våga för att vinna, och man måste våga utmana alkoholnormen för att börja putta den tillbaka.

/ Andreas Ek-Sarfraz

  1. http://iform.se/kost/kost-och-halsa/sa-paverkas-kroppen-av-alkohol []
  2. http://www.metro.se/kolumner/foraldrar-kan-noja-sig-med-kaffe/EVHlkf!GnX1ASWjd9nBI/ []
  3. http://iogt.se/wp-content/uploads/särtryck-från-aftonbladet.pdf []

Oskar har jobbat med alkoholpolitik halva sitt liv

Oskar Jalkevik försöker bjuda finansministern på alkoholfritt vin för att fira alkoholskattehöjningen.

Oskar Jalkevik försöker bjuda finansministern på alkoholfritt vin för att fira alkoholskattehöjningen.

I nedre tonåren bestämde jag mig för att alkohol inte var någonting för mig. Jag har idag svårt att säga exakt vad med alkoholen det var som jag hade så svårt med men jag kände inget sug att pröva. När jag var 15 år blev jag medlem i Ungdomens Nykterhetsförbund. Där blev jag föreningsordförande, hamnade i distriktsstyrelse och sedan förbundsstyrelsen. Inom ramarna för dessa uppdrag har jag jobbat med alkoholpolitik på flera sätt, men också lärt mig mycket om alkoholfrågan utanför det politiska. Jag har mött människor som varit nyktra hela livet och människor som varit nyktra några veckor. Detta ger perspektiv!

Idag är jag ordförande för IOGT-NTO-distriktet i Stockholm samt jobbat på tankesmedjan Nocturum där mitt uppdrag är att belysa nya perspektiv på alkoholfrågan. I med detta jobb har jag lärt mig massor om alkoholfrågan! Min kunskapsbank fyller jag annars på genom att läsa mycket om alkoholfrågan, delta i möten på bland annat Alkoholpolitiskt Forum och genom att gärna diskutera alkoholfrågan med människor.

Utöver alkoholpolitiken så är jag intresserad av politik generellt. Sedan 2006 är jag medlem i Miljöpartiet de Gröna. Jag har även medlemskap i några andra idéburna organisationer så som Naturskyddsföreningen och Republikanska föreningen. Mitt största engagemang har jag dock i IOGT-NTO.

Jag och Niklas startade Alkoholpolitik.se för drygt ett år sedan. Under vintern har tiden tyvärr inte räckt till för att hålla igång bloggen. Jag är därför glad att vi nu är igång igen, tillsammans med ytterligare två personer som brinner för alkoholpolitik. Jag vill framför allt belysa tidlösa alkoholpolitiska frågor, istället för att fokusera på dem som är högst på agendan just idag. Många delar av den alkoholpolitiska debatten är faktiskt väldigt tidlös, under mina 15 år har jag sett många frågor komma och komma igen, ibland i en något förändrad form. Alkoholindustrins argument för att sänka alkoholskatten har haft ungefär samma retorik, även om argumenten förändrats från hembränning till införsel.

I redaktionen har vi diskuterat hur vi ska granska partiernas alkoholpolitik valåret. Det arbetet ser jag verkligen fram emot. Hur splittrade är partierna internt i alkoholpolitiken?

Jag ser fram emot att skriva på alkoholpolitik.se framöver och jag hoppas att du ser fram emot att läsa det jag och mina redaktionskollegor har att skriva!

Läs gärna min privata blogg på www.oskarjalkevik.se

/Oskar Jalkevik

Niklas: Ett alkoholpolitiskt valår?

Under valår brukar inte alkoholpolitiska frågor få så stort utrymme. Alkoholpolitik ses som en ganska liten fråga och partierna anser nog inte att deras förslag i alkoholpolitiska frågor är de som i störst utsträckning lockar nya väljare.

Det här årets valrörelse tycker jag har börjat lite annorlunda. På kort tid har det kommit flera viktiga alkoholpolitiska nyheter. Regeringen började året med att tillsätta en snabbutredning med anledning av näthandel med alkohol. Resultatet kommer i juli och lär bli omdiskuterat, men förhoppningsvis kan dagens kryphål täppas till. Sedan aviserade Anders Borg höjd alkoholskatt. Smolket i glädjebärgaren kom när Centerpartiet återuppväckte frågan om s.k. gårdsförsäljning av alkohol som Andreas kommenterade här på bloggen häromdagen. Sammanfattningsvis har starten på detta valår innehållit en hel del alkoholpolitik.

Därför känns det extra kul att nylansera Alkoholpolitik.se den här veckan. Antagligen kommer alkoholpolitiken trots allt inte bli valets stora fråga, men vi kan vara säkra på att det kommer finnas många frågor att lyfta och diskutera det kommande året. Därtill finns ju massor av spännande mer tidlösa frågeställningar om alkohol och alkoholpolitiska lösningar som kommer att belysa.

När vi startade Alkoholpolitik.se i början av 2013 hade jag och Oskar Jalkevik känt varandra i nästan 10 år och samarbetat med arrangemang, kurser och en del annat. Vi hade båda ägnat oss länge åt alkoholpolitik och även andra politiska, men vi hade aldrig gjort något direkt alkoholpolitiskt projekt tillsammans. Nu kände vi båda att det var dags för ett sådant och att vi var sugna på ett forum för att skriva regelbundet om alkoholpolitik. Då föddes idén om Alkoholpolitik.se.

Under vintern somnade bloggen in då både mitt och Oskars fokus riktades in på andra saker. När vi pratade om att sätta igång igen kände vi båda att samarbetet behövde ny energi. Vi behövde utveckla vår idé och ta samarbetet till en ny nivå för att få energi att driva sidan vidare. Vi kom fram till att ta in ytterligare två personer i vår redaktion, nämligen Sigrid och Andreas. Med två ytterligare fasta skribenter på sidan kommer vi att få ett annat tilltal och större variation av inlägg. Det blir en kul nytändning för mig och jag hoppas att vi tillsammans skapar en blogg som tilltalar många läsare.

Jag har ett brett intresse av alkohol- och narkotikapolitiska frågor, så jag kommer fortsätta att skriva olika typer av inlägg. Jag gillar faktaspäckade inlägg som på djupet belyser en fråga eller mer polemiska inlägg som vederlägger myter och argument från alkoholliberaler och alkoholindustrin. Mitt främsta engagemang har jag idag inom IOGT-NTO, men är även medlem i flera andra föreningar som ibland också kan ge input och vinklar på alkohol- och narkotikapolitiska frågor, t ex Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle, Nyktra Socialister, Vänsterpartiet och Vetenskap och Folkbildning.

Jag ser framemot ett spännande år med Alkoholpolitik.se!

/ Niklas Christerson

Relationen mellan mäns våld mot kvinnor och alkohol

Jag har druckit alkohol nästan hela mitt unga vuxna liv. Från 16 års ålder fram till förra året. Under nästan lika lång tid har jag ifrågasatt det. Umgåtts med nykterister, allt från UNF:are till straightedge:are. Jag är feminist, vegan, stolt miljömupp som allt från bara handlar second hand till sopsorterar till lever giftfritt. Till slut var alkoholen det enda jag gjorde ”fel”. Att sluta dricka påminner mycket om att sluta äta kött faktiskt, ju längre tid du går utan ju mer inser du hur idiotiskt det var. Det märkliga är ifrågasättandet. Varför jag ska behöva förklara varför jag undviker alkohol, när alkoholism är den sjukdom som skördar flest liv i världen, när samhället och människorna får betala den sjuka fakturan på skadorna alkoholen orsakar. Jag ser det som en fördel att jag har sett alkoholens påstådda ”fördelar” men sett att nackdelarna är så otroligt mycket fler och större.

Jag ser också fram emot att dela min resa som nykterist och politiker som brinner för alkoholpolitiska frågor.

 

 Relationen mellan mäns våld mot kvinnor och alkohol

Det händer mig ganska ofta att när jag pratar/skriver om någonting och ska komma ihåg var jag sett/hört/läst det att det fallit mig ur minnet. Anledningen till detta är att det är så vida känt att det återfinns på många ställen. Detta gäller relationen mellan alkohol och våld mot kvinnor. Jag kommer verkligen inte ihåg var jag hörde det först, att en stor del av det våld som kvinnor utsätts för kommer från män som är berusade. Var det i ett jämställdhetspolitiskt samtal? Var det på mitt extrajobb på biståndsorganisationen? Eller så kanske det helt enkelt var på flera olika ställen samtidigt.

Jag pratar om det åtminstone två gånger i veckan. Biståndsorganisationen jag jobbar för driver projekt för att hjälpa kvinnor starta egna företag, precis som många andra biståndsorganisationer. Det lönar sig helt enkelt mer att hjälpa kvinnor, eftersom när ekonomisk hjälp erbjudits män i utvecklingsländer så används pengarna ofta till alkohol. När det istället är kvinnorna som erbjuds ekonomisk hjälp går pengarna till hushållet och framför allt barnen. Det är så otroligt, otroligt sorgligt. Att männen fostrats in i en snäv mansroll där alkoholintag ses som ett bevis på manlighet.

Nu ska vi inte lura oss själva och tro att ”alkohol+mansroll=sant” endast existerar i u-länder, vi kan hitta exakt samma strukturer hemma i ”jämställda” Sverige. Kanske ännu sorgligare är det att kvinnor är ofta de som får betala priset, eller rättare sagt motta våldet, trots att de oftare dricker mindre eller inte alls. Enligt BRÅ är 85% av de som slår kvinnor män. Det finns också studier som visar på att män konsumerar dubbelt så mycket alkohol som kvinnor. Otaliga studier visar även på sambandet mellan att berusade män slår kvinnor och det är inte svårt att själv dra slutsatser.

man-alcohol-abuse-woman-SS
Det finns dock en uppsjö med alternativ till lösningar. Mina personliga favoriter är(självklart) en restriktivare alkoholpolitik och en mer jämställd representation bland politiker internationellt som nationellt. Kvinnor dricker mindre och är ändå de som ofta blir drabbade av konsekvenserna. Jag vill inte generalisera och påstå att alla politiker som är ciskvinnor bryr sig mer om kvinnofrågor, men jag tror det finns en större chans att de gör det än politiker som är cismän. Vi behöver också inkludera frågan om alkohol ännu mer i normkritik idag, vi måste ifrågasätta varför alkoholen ingår i machokulturen, och självfallet machokulturen i sig.

Var tredje kvinna kommer någon gång i sitt liv bli slagen eller våldtagen och alkohol är ofta inblandat. Kan vi minska de siffrorna med fler åtgärder?

/ Sigrid Mikaelsson-Rehnberg

 

Källor och länkar för hen som är vetgirig:
http://global.iogt.se/sv/Artiklar/Debatt-8-mars/
http://www.bistand.iogt.se/sv/Artiklar/Ny-alkohollagstiftning-viktig-i-kampen-mot-mans-vald-mot-kvinnor-i-Laos/
http://www.can.se/sv/drogfakta/fragor-och-svar/alkohol/ – 6

Studie: https://www.ncjrs.gov/pdffiles1/nij/grants/188266.pdf

Andreas – Gårdsförsäljning är en usel idé

Jag har alltid ansett att alkohol får för mycket utrymme. Som absolutist/nykterist blir man anklagad för att vara sektmedlem, nyttig idiot, lurad, förmyndare och så vidare. Men vem är egentligen den lurade, när alkoholindustrin kan göra vinster och samhället tillåts betala priset? Varför ifrågasätter man inte alkoholindustrin hårdare?

Jag vill inte att alkohol förskönas i vår vardag:IMAG4771

 

 

 

 

Jag är inte oresonlig, jag är bara passionerad försvarare av alkoholens offer och kräver ansvar för alkoholens effekter. Vi snackar familjer, kollegor, vänner, politiker, idrottspersoner….alkoholens offer finns överallt. Kostnaden för samhället är gigantisk, visar många undersökningar.

Det ska bli ett nöje att få bidra till Alkoholpolitik.se, och påverka samhället i en bättre riktning!

Gårdsförsäljning är en usel idé

Centerpartiet med landsbygdsminister Eskil Erlandsson i spetsen vill nu att gårdsförsäljning införs på försök i tre län – Skåne, Södermanland och Gotland. Landsbygden är deras klassiska väljarskara, och när den lämnar så gör man allt för att återfå den. Eskil Erlandsson går alltså emot bland annat sin egen regerings utredning, vilket är anmärkningsvärt.

Jag ser inte detta som något annat än ett anfall på monopolet och vår folkhälsa. Systembolaget är det enda företag som får sälja alkohol i Sverige idag, och att släppa in gårdsproducenterna öppnar upp hela monopolet för ifrågasättande, bland annat från EU. Då får man istället en diskussion, där gårdarna särbehandlas och den större alkoholindustrin kommer att använda en del av sin marknadsföringsmiljard för att lobba för att dom skall få starta gårdsförsäljning. Detta leder till andra aktörer som vill in på denna marknad, och plötsligt säljs alkohol överallt och Systembolaget “behövs inte” då man redan förstört dess verkan och existensberättigande.

 Låt mig illustrera hur alkoholindustrin undkommer ansvar för sina produkters skadliga verkan med följande exempel:

 Jag säljer lemonad i kvarteret. Jag har många kunder då min lemonad är billig och tillgänglig. Men min produkt har en bieffekt så efter en stund får mina kunder ont i magen, och måste uppsöka den lokala doktorn. Doktorn får en plötslig tillväxt av patienter, och spenderar resten av dagen att försöka komma ikapp. Dagen efter upprepas hela scenariot igen, vilket medför köer och överbelastning hos doktorn på grund av min produkt, medan jag drar in pengar utan konsekvenser.

Detta är knappast rättvist. Politiker har ett ansvar, att se till medborgarnas väl och ve. Att luckra upp alkoholmonopolet är inte rätt väg att gå. Det är ansvarslöst och gynnar ingen förutom alkoholindustrin. Kostnaderna för den skada alkohol orsakar bärs idag av staten, via våra offentliga vårdcentraler och sjukhus. Familjevården belastas av drabbade familjer och alkoholindustrin skrattar hela vägen till banken.

 En annan betydande risk enligt mig är att alkoholproducenter köper upp gårdsproducenter, för att kringgå Systembolaget ytterligare. Detta vore ingen stor investering, då dom uppenbart kan slänga ut en miljard i bara reklam i Sverige årligen. Kom ihåg var ni läste det först.

Det finns enorma vinstintressen i alkoholkonsumtion. Företagen tar enorma reklamkostnader för att synas och höras, och lägger bevisligen ner mycket på design av flaskor och förpackningar. Nykterhetsrörelsen har två lobbyister i EU, alkoholindustrin har en armé. Det är stora pengar att tjäna och man är beredd offra folkhälsan för vinsten. Att tro att gårdsförsäljning skulle ”reglera sig själv” eller på något sätt inte utnyttjas av industrin är oerhört naivt.

Att tillåta gårdsförsäljning är inget annat än början på uppluckring av monopolet, och påbörjas denna resa så går det bara utför. De flesta gårdsförsäljningsförespråkare har tystnat då två undersökningar visat att det hotar monopolet.

Nu måste Centerpartiet våga axla sitt ansvar och försvara folkhälsa framför alkoholkapitalet.

/ Andreas Ek-Sarfraz

Nystart för Alkoholpolitik.se med nya redaktionsmedlemmar

Alkoholpolitik.se kan idag stolt meddela att bloggen från och med idag gör en nystart och att detta sker med en redaktion på totalt fyra personer.

I början av 2013 startade Niklas Christerson och Oskar Jalkevik bloggen Alkoholpolitik.se som ett forum för att skriva om såväl aktuella och som tidlösa alkoholpolitiska frågor. Under hösten räckte tiden inte till och bloggen hamnade på is. Tanken på att åter starta upp bloggen har hela tiden funnits där. Under början av 2014 startade diskussionen om att ta in fler redaktionsmedlemmar.

Nu presenterar vi två nya reaktionsmedlemmar: Sigrid Mikaelsson-Rehnberg och Andreas Ek-Sarfraz. Du kan läsa om oss som driver bloggen under Om sidan. Under den här veckan kommer vi att presentera oss själva närmare med varsitt första blogginlägg. Där efter publicerar ett nytt blogginlägg onsdag varje vecka. Där utöver kommer vi ha gästbloggare och temaveckor där andra personer bidrar till innehållet på bloggen.

Kontakta oss gärna om du har förslag på vad vi borde skriva om eller personer som borde gästblogga.

Vi är alla väldigt taggade på att skildra små och stora alkoholpolitiska frågor ur olika perspektiv!