Systembolaget – så mycket mer än åldersgränser

Under början av våren var jag med en grupp på studiebesök på Systembolaget. Vi var inte där för att lära oss mer om deras drycker utan om hur de ser på sin roll i samhället och hur de förhåller sig till sitt uppdrag att värna folkhälsa.

Alla vet redan att Systembolaget har en åldersgräns på 20 år och att de är duktiga på att hålla åldersgränsen. De har begränsade öppettider och har inte samma butikstäthet som matvarukedjorna och bensinmackarna. Utöver detta så jobbar Systembolaget med alkoholfrågan på så många fler sätt.

Ni vet när vi besöker en livsmedelsbutik så är butiken uppbyggd så att vi ska köpa så mycket som möjligt. För att köpa mjölk, som är en av de vanligaste varorna, så måste vi gå genom hela butiken förbi massor av andra snyggt exponerade varor som vi ska bli sugna på. När vi närmar oss kassan i slutet av vår shoppingtur exponeras vi för godis. Många av oss plockar på oss någon av de varor som exponeras i kassan.

Systembolaget gör tvärt om, med undantag för en produkt. Istället för att sälja mycket alkohol så eftersträvar Systembolaget en exponering som ska inte ska locka till en ökad alkoholkonsumtion. På de bästa platserna i butikerna, gavlarna och precis vid kassan, så exponeras enbart alkoholfria drycker som en påminnelse om att köpa alkoholfritt ifall det kommer några på festen som inte vill dricka alkohol.

Systembolaget säljer inte alkohol till personer som är alkoholpåverkade eller när det finns misstanke om att alkoholen ska langas vidare. Personalen får fortlöpande information och utbildning om Systembolagets alkoholpolitiska uppdrag. Bolaget informerar om alkohol på olika sätt, exempelvis med reklamfilmer där vuxna uppmanas att inte langa alkohol till minderåriga.

Detta är ett axplock av insatser som Systembolaget gör för att inte bidra till en ökad alkoholkonsumtion. Samtidigt sker ett arbete med att göra Systembolaget så tillgängligt som möjligt och tillhandahålla god service. Det finns en regel som säger att de tre närmaste Systembolagsbutikerna ska ha lokalproducerade varor inne i sitt sortiment. Den som bedriver småskalig gårdsproduktion av alkoholdrycker kan alltså vara säker på att varorna säljs i de tre närmast belägna Systembolagsbutikerna, god tillgänglighet för kunden. Systembolaget har för övrigt ett nöjd kund index på 82 % vilket får anses vara ett bra resultat. Servicearbetet utvecklas hela tiden.

Det är förstås omöjligt att veta exakt hur mycket högre alkoholkonsumtionen skulle vara utan Systembolaget men det är ändå uppenbart att alla insatser de gör, utöver att vara noggranna med åldersgränsen, gör att alkoholkonsumtionen hålls nere istället för att ökar. Den som vill köpa stora mängder alkoholstarka drycker kan göra det men butikerna är inte uppbyggda på ett sådant sätt att de lockar till ökad konsumtion. Den försiktiga exponeringen i butikerna kanske är som allra viktigast för riskbrukare som står någonstans i gränslandet på väg in i ett missbruk. I Sverige slipper de få hjälp på traven in i sitt missbruk av butiker som exponerar alkoholdrycker för ökad försäljning och ökad konsumtion.

I den senaste mätningen uppger 72 % av de tillfrågade medborgarna att de vill ha kvar monopolet. Det är det högsta stödet någonsin1

  1. http://www.dn.se/ekonomi/systembolagets-forsaljning-okade []

Hbt-kvinnor och alkoholnormer (Gästinlägg)

Emellanåt ger vi här på Alkoholpolitik.se utrymme till andra röster som vi tycker borde höras i alkoholpolitik. Utveckling präglas av bra dialog där olika röster och perspektiv får höras.

Idag skriver Mathilda Piehl, projektledare RFSL, ett intressant inlägg om alkoholnormen.

 

Hbt-kvinnor och alkoholnormer


”Det blir så att man bygger upp hela ursäkten för att ses kring något som ska drickas. ”Nu ska vi ha whiskey-kväll”.

 

De som arrangerar en fest förutsätts ofta servera alkohol och de som väljer att inte dricka blir ifrågasatta samtidigt. Detta sker på ungefär samma sätt som heteronormen.

Med medel från Statens folkhälsoinstitut har RFSL (Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter) intervjuat hbt-kvinnor och samlat information för att öka kunskapen om alkoholvanor samt hbt-kvinnors utsatthet. Resultatet visar, bland annat, på att det finns en stark alkoholnorm, i hbt-sammanhang och generellt.

En kvinna upplever att hon ständigt måste förhålla sig till alkoholnormen. Hon jämför processen att komma ut som hbt-person med att komma ut som nykterist.

”Jag har valt att aldrig börja dricka alkohol överhuvudtaget. Jag har upptäckt i efterhand att det lite liknar att vara hbt-person, att det är något man måste förklara, komma ut med och stå för.”

 

Flera säger att de måste ha en godtagbar ursäkt för att kunna avböja alkohol. En kvinna berättar att hon alltid tar med sig motorcykeln när hon går på fest, hon upplever att hon måste ha en ursäkt. Att inte vara sugen eller bara vilja vara nykter är inte acceptabelt.

Olika kontexter bär på olika starka alkoholnormer och många återkommer till att alkohol har en stark koppling till sommarledighet, traditioner och högtider.

”Nyårsafton och valborgsmässoafton, det känns som två självklara tillfällen då man ska dricka. Men också när det är sommar, julbord och midsommarafton.”

Att konsumera alkohol i samband med after work är också ett återkommande tema. På frågan om i vilka sammanhang det är vanligast att dricka alkohol svarar flera ”de jobbrelaterade”.

En kvinna menar att det är svårt att låta bli att dricka alkohol eftersom det finns en förväntan om att dricka alkohol för att bli en del av gruppen. Alkoholen i sig har betydelse för att få personer att interagera med varandra.

 

Illustration

Hbt-barer erbjuder för många viktig social kontakt och har traditionellt varit tillflyktsorter från diskriminering och homofobi. Baren är en plats att vara öppen på, där man kan känna sig trygg med att socialisera, flirta, hålla handen, dansa och visa tillhörighet och samhörighet. Denna omständighet kan tänkas öka sannolikheten för riskbruk av alkohol hos hbt-personer. Detta kan särskilt gälla för de som bor på mindre orter, där arenor med möjligheter till kontakt med andra hbt-personer är begränsade.

”Min uppfattning är att tjejer i gayvärlden har högre acceptans till alkoholen och berusningsgrad än vad jag tycker existerar på heteroställen. Där ses man som en gammal fyllekärring om man raglar runt och kräks utanför toan. På gayställen, är det mera accepterat. Hade någon sagt till redan när det började balla ur för mig i början så hade jag ju fan inte behövt åka på behandlingshem. Jag hade inte behövt åka in och ut på avgiftning, Jag hade inte behövt ha en antabusperiod.”

 

Många efterfrågar ett öppet forum, en plats för diskussioner om ämnet alkohol, alkoholfria mötesplatser och arenor, för att träffa likasinnade. Under 2014 kommer RFSL att arbeta med att skapa dessa forum för diskussioner. Vi kommer att genomföra workshops och även skapa onlineforum för information och diskussion. Följ gärna vårt arbete och kom med input, vi har en lång väg att gå men de första stegen är tagna.

 

Mathilda Piehl, projektledare RFSL

Mathilda_Press (kopia)

Kontrollköp – en tandlös tiger?

Nästa vecka, 1 maj, blir det åter tillåtet för kommuner att genomföra kontrollköp av alkohol. Olika former av provköp har används av det offentliga tidigare, men 2009 slog JO fast att det i dessa fall handlade om dold myndighetsutövning och sådana situationer bör enligt JO regleras i lag.1 Det är bakgrunden till lagändringen som träder i kraft nästa vecka. Detta gäller alltså köp utförda av kommuner, för t.ex. ideella organisationer har det hela tiden varit tillåtet.

Även när det gäller relativt små frågor tuggar det offentliga maskineriet uppenbarligen ganska långsamt. JO:s beslut kom för drygt fyra år sedan och för snart tre år sedan tillsatte Maria Larsson en departementsutredning. Kontrollköp innebär alltså att kommunen, som är tillsynsmyndighet för folkölsförsäljning, ges möjlighet att genomföra provköp av alkohol för att se om butiken förvissar sig om köparens ålder. Så här står det i den nya lagtexten:

15 a § I syfte att ge underlag för en dialog mellan kommunen och den som lämnar ut folköl enligt 5 kap. 5 § om skyldigheten att förvissa sig om att mottagaren har uppnått den ålder som anges i 3 kap. 7 §, får kommunen genomföra kontrollköp. Vid ett sådant köp får kommunen endast anlita en person som har fyllt 18 år.

Ett kontrollköp får genomföras utan att näringsidkaren underrättas i förväg om kontrollköpet. Kommunen ska snarast efter ett genomfört kontrollköp underrätta näringsidkaren om kontrollköpet.

Kommunen får möjlighet att anlita en person över 18 år för att kontrollera ålderskontrollen i en butik. Kontrollköpet får genomföras i hemlighet, men kommunen måste informera näringsidkaren efteråt. Kontrollköp får bara ske när det gäller folkölsförsäljning, trots att vi vet att restauranger och krogar är minst lika dåliga på att upprätthålla åldersgränser. Om detta skrev Linda Engström här på Alkoholpolitik.se för drygt ett år sedan.

Kontrollköpet ska ske i syfte att ge underlag för en dialog mellan kommun och handlare. Att detta måste vara syfte tydliggörs ytterligare i nästa paragraf:

15 b § Vad som framkommit genom kontrollköp får inte utgöra grund för kommunen att meddela förbud eller varning enligt 9 kap. 19 §.

Kommunen får alltså inte vidta någon form av verksamma åtgärder mot de näringsidkare som inte sköter legitimationskontrollen. Visst är det bra med en dialog, men när kommunen redan har dåliga verktyg för tillsyn och små resurser behövs mer verksamma åtgärder. En dialog kan och bör ske även utan kontrollköp, även om det naturligtvis ger kommunen bättre argument efter ett kontrollköp.

Anledningen till förtydligandet att kommunen inte får vidta åtgärder är den kritik som utredningens förslag fick av Lagrådet. Lagrådet menar att förfarandet med kontrollköp som kan leda till sanktioner påminner om brottsprovokation. Visserligen begår säljaren inget brott,  eftersom köparen som genomför kontrollköpet måste vara över 18 år, men förfarandet är ägnat att framkalla ett handlande av säljaren som kan leda till administrativa sanktioner.2

Lagrådet menar att kontrollköp måste vara effektivt för att motivera en lagstiftning av det slag som utredningen föreslog. Kontrollköp av alkohol är inte särskilt effektivt. En anledning är att lagen endast säger att säljaren ska förvissa sig om att köparen är över 18 år och eftersom det inte uttryckligen finns något krav på legitimationskontroll måste säljarens påstående om att hen varit förvissad om att köparen var över 18 år ofta godtas. Detta gäller förstås speciellt som köparen i dessa fall faktiskt är över 18 år. Lagrådet skriver:

”Att däremot lägga iakttagelser vid sådana kontrollköp till grund för administrativa sanktioner bör inte komma i fråga med hänsyn dels till den sanktionerade regelns vaga utformning, dels till att kontrollköpet inte visar annat än att säljaren underlåtit att kontrollera åldern på någon som faktiskt är över 18 år.”

 

Vinstdrivande aktörer är dåliga på upprätthållande av åldersgränser vid alkoholhantering. Samtidigt är effektiva åldersgränser mycket viktigt för en alkoholpolitik som begränsar skador och lidande. Då behövs verksamma åtgärder och resurser för tillsyn av handlarna. Den nya regleringen av kontrollköp riskerar dock att bli ett slag i luften när kommunen fråntas alla möjligheter att agera mot en säljare som inte sköter ålderskontrollen.

Det visar också vikten av att UNF, som genomfört folkölskontroller i 40 år, fortsätter med dessa kontroller. UNF kan använda provköpare som är under 18 år och kan polisanmäla den som säljer till minderårig.

En möjlighet att göra kontrollköp mer effektivt vore att förtydliga lagstiftningen och till exempel i lag kräva att butiker genomför legitimationskontroll. Med ett sådant krav blir Lagrådets invändningar mot kontrollköp inte lika tungt vägande.

En annan och kanske bättre åtgärd vore att flytta folkölet till Systembolaget – på Systembolaget vet vi att åldersgränserna följs i mycket mycket högre utsträckning än i den övriga handeln.

Niklas Christerson

  1. JO:s beslut 2009-12-18, dnr 2972-2009 []
  2. I ett JO-beslut från 1996 klargjordes att det offentliga inte får genomföra provköp med personer under 18 år, då detta innebär en form av brottsprovokation. Se JO:s beslut 1996-12-11, dnr 3553-1996 []

Varning: du kan bli förbannad av det här (alkohol+kvinnokropp)

Som rubriken säger. Jag varnar redan nu. Är du trött på sexism, ett samhälle som inte tar ansvar, överdriven konsumtion av nervgift med mera, så kommer du antagligen bli ännu tröttare. Jag blir i alla fall det. Men låt oss prata om det ändå. Prataprataprata tills det går in. Tills vi inser. Tills vi gör något åt det.

Har någon missat dokumentären ”Killing us softly” eller dess trailer?

1:56 in i videon kommer min poäng. Eller ja. Hela handlar om min poäng. Se hela.

Vi tenderar ofta att prata om alkoholreklam och politiska beslut som genererar restriktioner för den. Det kanske känns tjatigt? Men verkligen, det är så absolut nödvändigt. När jag var liten såg jag aldrig reklam om alkohol. Från 1970 till 2005 var det olagligt förutom att göra reklam för alkoholfri öl och lättöl.1 Ni som har varit aktiva politiskt eller i nykterhetsrörelsen minns det säkert. Jag minns det bara som tonåring, jag minns att det började öka med alkoholreklam och att jag irriterade mig på det redan då. Det finns mycket i vårt samhälle som är skadligt, som vi vet om, men de flesta väljer att strunta i. Att göra reklam för detta, kan vi så tydligt se ökar konsumtionen. Som Kilbourne säger i videon ovan: reklam säljer idéer, värderingar, livsstilar och normalitet.

Ett av mina största ”intressen” inom feminismen är reklam. Reklamen som vi ser överallt med dessa kvinnokroppar och ibland manskroppar, förvandlade till ouppnåelig perfektion genom en dator. Kvinnor och män porträtteras olika i reklamen. Kvinnan blir ofta till ett objekt, du ser bara en del av hennes kropp eller hennes kropp blir gjord till en sak. Hon är ofta passiv och det händer väldigt ofta att hon har lätt särade läppar eller att de bildar formen av ett o för att visa att hon… Ska vi kalla det ”är villig”? Mannen porträtteras hård, stark, kall, aktiv. Han har en kropp som är helt osannolik och som bidrar till en ökande utseendehets även bland män. Mannen intalas att han är bäst, men kan bli ÄNNU bättre med den här produkten. Kvinnan att hon är misslyckad, men med den HÄR produkten kan hon bli ÅTRÅVÄRD eller EFFEKTIV. Ja ni fattar. Ska inte gå in djupare det finns andra som har gjort det mer och under längre tid.2 Men när jag granskar sexistiska reklamer och alkoholreklam ser jag en trend. Vi ska se om ni också ser den.

Inte jättefarligt. Mycket kvinnor. Några sexistiska bilder. De flesta visar hud.
Skärmavbild 2014-04-16 kl. 12.30.14

 

 

Men här kommer ett litet sexistiskt alkholreklamsregn:
Skärmavbild 2014-04-16 kl. 11.54.58 Skärmavbild 2014-04-16 kl. 12.32.00 Skärmavbild 2014-04-16 kl. 12.32.20

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skärmavbild 2014-04-16 kl. 12.32.32

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Och min personliga ”favorit” att äcklas av: Sexism+rasism+alkoholnorm=

Skärmavbild 2014-04-16 kl. 12.33.00

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bara att titta på det här gör mig så otroligt trött. Nu ser jag någon framför mig som vill säga: ”Sex säljer”. Nej. Sexism ”säljer”. Hade sex sålt hade ni sett nakna män lika ofta som ni ser nakna kvinnor (och det gör ni inte, det FINNS men inte alls i samma utsträckning) eller par som faktiskt HAR sex. Sen säger den här personen: Men kom igen nu, det är klart att vi gör sådan reklam, det blir ju lättare att skaffa brudar(Skaffa! Du skaffar inte! Det är en överenskommelse där båda parter är villiga.) när en druckit. Det är inte sant att det blir lättare att umgås pga alkohol.3

Var var vi? Jo den här personen som säger emot mig. Jag ser henom säga: ”Men ”why so serious”? Vad är problemet?”. De stora problemen är: Alkoholförsäljningen ökar och alkoholnormen blir starkare på grund av alkoholreklam. Sexistisk sådan reklam som avhumaniserar kvinnokroppen leder indirekt till att kvinnor blir sedda som objekt, de värderas som mindre värda och det rättfärdigar ett våldsanvändande mot dem.

Ja och till er som inte säger emot och sitter och suckar eller sliter ert hår nu: vad ska vi göra? Jag tycker att vi skannar partiprogrammen, frågar politikerna om vad de tycker och vill göra i frågan, och den 25:e maj och den 14:e september så röstar vi på partier som vill införa restriktivare alkoholreklam och förbjuda rasistisk reklam. Till er som vill rösta på ett parti som inte driver frågorna: se till att de driver frågorna. Gå med. Bli aktiv. Skriv om det. Prataprataprata om det tills det går in. Hos oss. Hos makthavare. Hos alla.

Sigrid Mikaelsson-Rehnberg

  1. http://sv.wikipedia.org/wiki/Alkoholreklam []
  2.  http://www.genusfotografen.se/ []
  3. http://www.fakefree.se/ []

Vikten av att försvara folkhälsan

Folkhälsa är inte prioriterat i dagens politiska sfär. Oftast används det som något ”fult”, som när det antyds att man begränsar människors val med folkhälsoåtgärder:

Vi borde äta mer kött, men framför allt ska inga politiker lägga sig i vårt köttätande.” Sten Bergheden (M)

Källa: Aftonbladet Webb-TV

Den här debatten rörde kött specifikt, men argumenten är det samma när man lyfter alkoholfrågan, sockerfenomenet och många andra saker som riktar sig mot att företag skall behöva ta ansvar och, hemska tanke, behöva förändra sitt företag för samhällets bästa. Politiker skall inte lägga sig i.

Problemet som uppstår är att politiker är ansvariga för hur Sverige styrs. Dom har ett ansvar för det offentliga, och dom avkrävs detta ansvar. Alltså så skall en politiker mycket väl engagera sig för folkhälsan, då det finns produkter i samhället idag som påverkar människors hälsa negativt  som till exempel alkohol, tobak och till viss del socker. Det  innebär att ett förebyggande  arbete i dessa frågor rimligt nog har konosekvensen att man avlastar sjukvård etc. i ett längre perspektiv med att folkbilda om hälsa och skadliga produkter.

Finn Bengtsson uttalar sig om Borgs förslag att höja alkoholskatten ett snäpp till:

Säg så här; av punktskatteförslagen så var detta nog det mest ogenomtänkta. Jag hade aldrig föreslagit det, säger Finn Bengtsson.

Reporter: Borde riksdagen utreda frågan?
– Ja, det vore rimligt. Den illegala handeln med alkohol är ett gigantiskt problem och
en skattehöjning skulle snarare öka smugglingen.

Källa: Webfinanser.com

Det finns heller ingenting som pekar på gigantiska smuggeltåg av svenskar pga att en öl skulle kosta 50 öre mer, eller en flaska vin 1-2 kronor mer. Det förefaller för de flesta som orimligt att det skulle löna sig att bila långa avstånd för att spara dessa kronor per flaska, om man beräknar bensin och andra utgifter.

Folkhälsan anses uppenbarligen möjlig att offra, så länge företagen och marknaden får sin vilja igenom. Detta motiveras med något flummigt motiv som ”valfrihet”, när denna valfrihet endast vänder sig mot företagen och deras val att ta ansvar, där det passar.

Jag har ett exempel jag använder när jag argumenterar, som jag använde i mitt första inlägg för några månader sedan:

Jag säljer lemonad i kvarteret. Jag har många kunder då min lemonad är billig och tillgänglig. Men min produkt har en bieffekt så efter en stund får mina kunder ont i magen, och måste uppsöka den lokala doktorn. Doktorn får en plötslig tillväxt av patienter, och spenderar resten av dagen att försöka komma ikapp. Dagen efter upprepas hela scenariot igen, vilket medför köer och överbelastning hos doktorn på grund av min produkt, medan jag drar in pengar utan konsekvenser.

Detta exempel är bra att använda i diskussioner om folkhälsa, för att på ett simpelt vis peka på hur privatförsäljning och företag kan påverka/belasta det offentliga systemet. Systembolaget bidrar till att hantera dessa risker, via skatt och via aktiva handlingar för att hålla alkoholkonsumtionen nere.

Det är fantastiskt hur alkoholhetsare verkar missa att se hur samhället fungerar, troligen för att dom mycket väl vet att det hade gynnat dom med en uppluckring av alkohollagen. Vi har ett monopol i Sverige, enligt svensk lag. Detta är för att motverka alkoholens negativa effekter på samhället. Börjar vi luckra upp detta, så är snart monopolet borta, något som majoriteten av svenska folket vill ha enligt undersökningar.1

Svenska folket inser det ansvar alkoholförsäljning innebär, vilket ofta saknas hos privata handlare då man bara önskar möjlighet att sälja, och då skatt försvinner utomlands så går det Sverige förbi.
Och ja, jag är medveten dom är baserade utomlands för att kringgå monopolet, men jag tror inte på något storrusning tillbaka till Sverige om monopolet skulle falla.

Att en del hellre vill tjäna pengar än bry sig om människors liv och hälsa, är väldigt uppenbart. Systembolaget har dock ett ansvar, och tar även detta ansvar vad gäller alkoholens skadliga verkningar. Dom har inget vinstkrav. Det finns kontrollmekanismer gällande langning och reklam mot minderåriga. Dom kan inte köra med tillfälliga ”köp tre,betala för två”-kampanjer, eller göra coola events för at sälja mer. Dom respekterar alkoholens skadeverkningar. Systembolaget kan även, likt krögare skall göra, neka märkbart berusade att köpa mer alkohol. Detta ansvar tar Systembolaget, medan det märks att går man ut en vanlig fredag så är det vanligare att krögare väljer bort detta ansvar.

Ansvarstagande och moral är inte inbyggt i marknaden. Marknadens och företagens fokus är vinst. Det säger företagare själva. Ansvar är frivilligt. Ställs ansvarstagande mot vinst så är det större risk att privata företag väljer vinst före folkhälsa och ansvar. Ett bra exempel är de ”fyllda vinglas” som man försökte introducera på Systembolaget. Den företagare som inte ser det inbjudande (och därmed förbjudna enligt alkohololagen) i denna produkt, ljuger eller borde satsa på andra företag då man inte vet vad man sysslar med.2
Detta kan samhällsägda företag bygga bort, med moraliskt ägande och hårdare krav. Krav som företagare kan hävda försvårar deras försäljning, och därför ta till olika metoder för att få bort. Jämnför med Phillip Morris som stämmer Australien för att dom försvårar tobaksförsäljningen.3

Vill vi ha en dansk situation, där 16-åringar dricker öl under gymnasiefester, där man kan gå ner till butiken på hörnet och köpa starksprit, där det inte finns en organiserad statlig försäljning som kan hjälpa försvara folkhälsan? Nej, det säger sig självt att det inte gynnar ett samhälle och dess utveckling med i princip en marknadsanarkism.I Sverige har vi idag en situation där 6 av 10 vuxna känner sig tvingade att dricka i sociala sammanhang. 8 av 10 (84 procent) upplever att det finns en förväntan att dricka alkohol i sociala sammanhang.4 Klart att samhället och staten ska göra sitt bästa för att stötta denna majoritet.

Väljer man att sälja alkohol över internet med svenska kunder som marknad, så får man ju faktiskt acceptera om polis kommer och undersöker. Väljer man att riskera och bidra till negativ utveckling av folkhälsan framför profit, då får man faktiskt finna sig i att bli undersökt. Enskilda företag är kanske inget jättehot mot folkhälsan, men fenomenet näthandlare gör det enklare för alkohol att komma ut i samhället, och en total avmonopolering skulle vara än värre.

 

 

  1. http://www.accentmagasin.se/politik/fortsatt-hogt-fortroende-for-systembolaget/ []
  2. http://www.metro.se/skane/systembolaget-stoppar-fyllda-vinglas/EVHnbf!yWGTFzHecbYAg/ []
  3. http://www.theglobalmail.org/feature/big-tobaccos-lawsuits-of-mass-destruction/762/ []
  4. http://www.iq.se/public/assets/Documents/Faktablad/IQ_Faktablad_Grupptryck_2013-11-25.pdf []

Krögarens ansvar att sköta serveringen!

För några veckor sedan var det ett inslag i SVT-programmet Veckans brott som berörde polisens arbete i Sälen. Under högsäsong är det väldigt mycket människor i Sälen och mycket alkohol konsumeras. Trots detta finns det väldigt få poliser på plats. I inslaget sades att det oftast är en patrull i tjänst. Förstärkning från Mora kan vara där på 45-60 minuter.

I inslaget är det en krögare som beskriver problemet med att polisen inte alltid kan vara snabbt på plats när någon av gästerna har druckit för mycket alkohol. Deras lösning är att förvara personen i ett lekrum medan de väntar på polisen.

Jag kan förstå att krögaren blir besvärad när en gäst har druckit för mycket alkohol och polisen inte snabbt kan komma dit och hjälpa dem, men det finns något i det resonemanget som jag hänger upp mig på. Vems ansvar är det att gästerna inte dricker för mycket alkohol? Enligt alkohollagen är det faktiskt krögarens ansvar att ingen ska överserveras!

Detaljhandel sköts genom Systembolagets monopol, men när det gäller servering beviljas privata näringsidkare serveringstillstånd under förutsättning att de bland annat tillser ordning och nykterhet på serveringsplatsen.

Jag tycker verkligen att det borde finnas mer än en polispatrull i Sälen under högsäsongen, men lösningen på problem kopplade till att kroggäster blir för fulla ligger faktiskt inte i fler poliser. Lösningen ligger i att krögarna uppfyller sin skyldighet enligt alkohollagen och låter bli att överservera gästerna. Det uppnås genom tydliga riktlinjer och utbildning för personalen.

I inslaget lyfts även risken med att somna i snödrivor på fyllan. När det är kallt ute är det väldigt dåligt att somna i snödrivor. Åter igen vill jag hävda att detta är ett ansvar hos krögaren. När en gäst har serverats så pass mycket alkohol att vederbörande inte kan ta sig till sitt boende då har det skett en överservering. Jag har hört exempel på krogar i fjällvärlden som bjuder på taxi för dessa gäster enligt resonemanget ”Vi misslyckades med vårt uppdrag att inte överservera, vi kompenserar genom att bjuda på taxi”. Självklart ska polisen och andra samhällsresurser hjälpa till när problem uppstår, men det är orimligt att låta krogarna tjäna pengar på överservering och sedan slänga över ansvaret på polisen. Om krögarna inte tar sitt ansvar för att inte servera berusade bör deras serveringstillstånd dras in.

Länk till programmet: http://www.svtplay.se/video/1845704/del-7-av-9
Inslaget om polisen i Sälen börjar på 35:26
Krögarens uttalande börjar på 39:28

/Oskar Jalkevik