Starkt stöd för Systembolagets monopol

Systembolaget är populärare än nånsin enligt siffror som Systembolaget presenterade häromveckan och som tagits fram av TNS Sifo. Enligt undersökningen är 75% av befolkningen för att behålla detaljhandelsmonopolet för försäljning av alkohol. Bland politiker är stödet ännu starkare. Inget parti går ut med att de vill avskaffa monopolet, även om tankarna om ”gårdsförsäljning” ju i praktiken innebär att det öppnas en ny försäljningskanal.

Aftonbladet har låtit 600 riksdagskandidater med stor chans att komma in i riksdagen, från partier som idag sitter i riksdagen samt Feministiskt initiativ, genomföra deras valkompass och svara på några snabbfrågor.1 En av dessa snabbfrågor lyder ”Ska försäljning av starköl, vin och sprit i livsmedelsbutiker tillåtas?”. Av de kandidater som har svarat så har ca 85% svarat nej. Skillnaden mellan partierna är emellertid stor. Bland Vänsterpartiets kandidater svarar samtliga nej, medan varannan moderat, 49 st, svarar ja. Även om Moderaterna som parti numera säger sig värna monopolet så vill många moderater avskaffa det. Denna splittring uppmärksammades också inför EU-valet, när partiets toppnamn Gunnar Hökmark berättade att han var emot monopolet.

En intressant aspekt utöver partitillhörighet är att två tredjedelar av de som svarat ja är män. Att män är mer alkoholliberala än kvinnor tycks alltså stämma bland riksdagskandidaterna.

Frågan som Aftonbladet ställer fångar naturligtvis inte alla nyanser som finns i denna fråga och som kanske egentligen är mer intressanta. Frågan om så kallad gårdsförsäljning hamnar till exempel utanför, men är en fråga som framförallt Centerpartiet vurmar för. Centerpartisten Emil Källström uttrycker det tydligt i sin kommentar till frågan. Han svarar nej, men skriver ”Jag anser att gårdsförsäljning ska tillåtas, som innebär att producenter av alkoholhaltiga drycker får sälja direkt till kund i liten skala.” Gårdsförsäljning innebär ett åsidosättande av monopolet efter som andra aktörer tillåts bedriva detaljhandel med alkohol. Om hur gårdsförsäljning dessutom är ett hot mot den restriktiva alkoholpolitiken i stort har Andreas skrivit om tidigare här på Alkoholpolitik.se.

En annan nyans som missas är huruvida man vill ta bort monopolet helt eller vill ha kvar t.ex. spritförsäljning på Systembolaget. Vissa kandidater har i sina kommentarer specificerat att de endast avser öl och vin, att de vill ha ett system med licensierade butiker, etc.

Mest innovativa svar står nog socialdemokraten Kenneth G Forslund som kommenterar såhär: ”Jag tycker att Systembolaget ska ha möjlighet att driva butik inne i livsmedelsbutiker. På ett sätt som inte hotar Systembolagets monopol.” Ett förslag som när man tänker på det egentligen inte borde vara särskilt populärt i något läger. Det blir ökad tillgänglighet, vilket är problematiskt ur alkoholpolitisk synpunkt, samtidigt som det inte öppnar upp för nya aktörer vilket monopolmotståndarna brukar lyfta fram som ett viktigt argument.

Stödet för Systembolagets monopol är alltså väldigt starkt både bland allmänheten och riksdagskandidaterna.

Så här många svarade ja fördelat på samtliga partier:
V: 0%
F!: 3,6%
S: 0,6%
Mp: 1,6%
C: 12,5%
Fp: 21,3%
Kd: 5,1%
M: 50%
Sd: 32,7%

Här är hela listan på de kandidater som svarat ja, och alltså vill avskaffa Systembolagets monopol.

Niklas Christerson

  1. http://www.aftonbladet.se/nyheter/valaret2014/riksdag/Kandidaterna/ []

Student <3 Alkohol – att se en norm och placeboeffekten

Sjung om studentens lulliga dagar! Vi tar en kort paus i serien om kvinnor/bistånd/alkohol, för nu börjar studentlivet om eller på nytt för många.

IQ lanserade under Almedalen (jag vet inte hur jag kunde missa det när jag var där?) sin undersökning om alkoholvanor hos studenter1 , och det är väl inte en överraskning för någon att unga vuxna är de som dricker mest? Unga vuxna som lägger grunden för resten av sitt livs alkoholkonsumtion, är i nästan allas ögon ursäktade att supa. Jag funderar ofta på varför. Många unga med alkoholproblem skyller ofta på sitt studentliv, är du student är det ju normalt att dricka, och det mycket. Det finns självklart undersökningar så som IQ’s som visar på att de anser sig både pressade2 , men det krävs ingen särskilt krävande omvärldsanalys för att se att så är fallet. Det skapar ju självklart risk för våld, sexuella brott, missbruk och i IQ’s rapport svarar var tredje student att de har presterat sämre i sina studier för att de har druckit alkohol dagen innan3 . Är det verkligen så otroligt normalt och riktigt att just denna grupp ska konsumera mest alkohol?

fakta

Även de politiska studentförbunden har stora problem med sina alkoholvanor, och till viss del även ungdomsförbunden. De äldre medlemmarna dricker, skryter om sina fyllor och stänger yngre medlemmar ute. Men i studentförbunden är alkoholnormen så stark att det i vissa områden kan vara svårt att hitta ett politiskt möte som inte involverar alkohol. Ska våra unga politiker diskutera fram sina åsikter i alkoholens dimma? Men, den stora anledningen till att det är accepterat att unga vuxna och studenter dricker är ju för att det är ett stressigt liv de lever. De förtjänar ju att slappna av. Här kommer det obehagliga: I förordet till rapporten skriver:

”Att festande i många avseenden ses som synonymt med studentliv är inte heller särskilt konstigt. Åren som student är ganska få och att då ta chansen att ha så mycket kul man kan mellan perioder av tentaångest och studier tycker jag är helt rätt.”4 .

Okej, är en VD för ett dotterbolag till systembolaget måste en ju förhålla sig till ”vi vill att ni ska dricka men måttligt”. Men att han befäster den falska normen att alkohol är synonymt med kul, i förordet? Det är ganska magstarkt i min mening. Ska vi prata om Fakefree-videon igen?

Helt ärligt – vanligaste anledningen till att folk i Sverige väljer alkohol är ju för att – få hångla, ha kul med kompisar och slappna av. Är alkohol en magisk dryck som kan fixa allt det där rent kemiskt? Njaa, det finns faktiskt inget medicinskt bevis för att alkohol i sig själv skapar alla känsloyttringar och beteenden under en fylla. Det är i själva verket förväntningen på att känna sig upprymd, hämningslös, ledsen, avkopplad eller mer social som avgör om berusningskänslan uppstår.

Alltså, berusningen är till största del en social konstruktion – något som hänger på omgivningen.”5

Jag hoppas innerligt att studentlivet skulle se annorlunda ut om vi lyckades krossa föreställningen om att det är alkoholen som får dig att ha kul, och om fler insåg att det är placeboeffekten. För det förvånar mig ofta att många är bra på att se normer angående vithet, patriarkala strukturer och klassproblematik – men inte alkohol. Att deras skyltande med att dricka leder till att vi håller lögnen vid liv. Nu 2014 drar Sveriges Förenade Studentkårer och IQ’s projekt igång för att göra studenternas alkoholvanor sundare6, jag hoppas på goda resultat och att detta är någonting som vi kan ta till oss inom politiken. Sveriges högskolor och universitet är våra största statliga verksamheter, nog ska vi kunna bli bättre på att påverka alkoholnormen där?

Till dig kära student – fira tentan med att göra något roligt som inte involverar alkohol, våga bryt normen. Det är värt det.

/Sigrid Mikaelsson-Rehnberg

  1. http://www.iq.se/public/assets/Rapport_om_studentliv_och_alkoholkultur_webb3.pdf []
  2. http://www.metro.se/nyheter/studenter-kanner-sig-pressade-att-dricka-alkohol/EVHnaE!sQj2HagET7TE2/ []
  3. http://www.iq.se/sv/press/2014/7/1/manga-studenter-har-en-riskkonsumtion-av-alkohol []
  4. http://www.iq.se/public/assets/Rapport_om_studentliv_och_alkoholkultur_webb3.pdf []
  5. http://www.fakefree.se/ []
  6. http://www.sfs.se/nyheter/studenter-och-alkohol-i-ny-satsning []

FLASH: Alkohol farligt för hälsan!

Då har den kommit, undersökningen som bekräftar det vi vetat om länge: alkohol har ingen positiv påverkan på ditt hjärtas välmående.

I den nya studien har forskarna granskat data från 56 studier som tillsammans omfattar över 260 000 deltagare. Undersökningen leddes av London School of Hygiene and Tropical Medicine och utförde denna studie1 i samarbete med UCL och Pennsylvania University.

Ett citat:

”The best thing to do is to reduce consumption to reduce blood pressure and risk of heart disease. We expect that these findings will help to simplify policymaking about alcohol consumption. There was this issue about whether consumption of low to moderate consumption was good for your heart. This study shows that this is simply not the case.”

– Juan Casas, Senior Author och professor i epidemiologi

Sammanfattning av citat: studien visar att en låg till medelkonsumtion INTE har en positiv påverkan på ditt hjärta.

Äntligen kan vi skrota den (av alkoholindustrin sponsrad?) naiva teorin om att alkohol påverkar hjärtat positivt. Om resten av kroppen far illa, så kan det i långa loppet knappast påverka hjärtat bra då det får arbeta mer. Det har funnits teorier från alkoholindustrin och andra alkoholhetsare om att det är alkoholen som varit det som varit bra för hjärtat, och man har bortsett från de andra ingredienterna i vin till exempel. vin tillverkas av frukter. Frukt är bra för kroppen, och har flera givande effekter. Granatäpple till exempel formligen exploderar av antioxidanter, apelsin har mycket C-vitamin och vindruvor är bra för, surprise, hjärtat!

Forskare vid Michigan State University2 fann genom forskning att vindruvor är toppen mot högt blodtryck. Ät tio vindruvor om dagen och du kan sänka både blodtrycket och få bättre hjärtfunktion. Vad innehåller vin? Druvor! Ser ni kopplingen?

”These findings support our theory that something within the grapes themselves has a direct impact on cardiovascular risk, beyond the simple blood pressure-lowering impact that we already know can come from a diet rich in fruits and vegetables.”

– Mitchell Seymour, ledare av Michigan studien

På en hemsida av Harvard school of public health har jag funnit en intressant artikel om alkohol, där man dels lyfter det faktum att måttlig konsumtion beräknas olika i olika studier, och bara det borde medföra skepsis till vissa studier fram till att man finner ett gemensamt sätt att beräkna ”måttlighet”. Utöver det så påpekar dom alkohol och cancer-kopplingen, då det är bevisat med högre risk för cancer med alkoholkonsumtion.3

”Given the complexity of alcohol’s effects on the body and the complexity of the people who drink it, blanket recommendations about alcohol are out of the question. Because each of us has unique personal and family histories, alcohol offers each person a different spectrum of benefits and risks. Whether or not to drink alcohol, especially for “medicinal purposes,” requires careful balancing of these benefits and risks.”

– Citat från hemsidan

Med andra ord: att säga rakt upp och ner att ”ett glas vin om dagen är bra för alla” är förkastligt och det bör inte användas som ett medicinskt påstående.

Eventuella fördelar med ett glas vin är helt baserat på gener, din sjukdomshistoria, familjens sjukdomshistoria, tillfälle och så vidare. Med andra ord: ”Ett glas vin om dagen” ÄR inte bra för majoriteten, och detta är något som gärna sprids av alkoholhetsare.

Om du dricker alkohol i samband med goda vänners umgänge, är det alkoholen som gör att du mår bra eller är det den (utöver alkoholen) kroppsliga reaktionen på att du har kul med bra vänner? Alla vet att glädje utlöser endorfiner, som är kroppens egen ”var glad”-medicinering. Kan det vara så att anledningen till att människor som dricker alkohol socialt, faktiskt inte alls har nytta av alkoholen utan att det är SITUATIONEN som gör dig glad –> ger endorfiner –> happiness and health.

If you don’t drink, there’s no need to start. You can get similar benefits with exercise (beginning to exercise if you don’t already or boosting the intensity and duration of your activity) or healthier eating.

– Citat hemsida

Med andra ord: träning och hälsosam mat ger dig samma effekter som alkoholen KAN ge (beroende på tidigare nämnda saker som sjukdomshistoria etc,)

Så skippa alkoholen, ät rätt och rör dig. Drick druvjuice och andra juicer, det finns massor av bra hälsosamma juicer där ute. Alkoholen behöver du inte, och är du ute efter ”guldkant på tillvaron”, så finns det en hel del fantastiska alkoholfria viner (nu menar vi 0,0%, äkta alkoholfritt) och även andra drycker som ger guldkant på tillvaron.

/Andreas

  1. http://www.theguardian.com/society/2014/jul/11/alcohol-increase-heart-disease-risk-study []
  2. http://www.med.umich.edu/cardiac-surgery/patient/about/stories/bolling.shtml []
  3. http://www.hsph.harvard.edu/nutritionsource/alcohol-full-story/ []

Kortare serveringstider ger ett gladare uteliv!

Förra veckan medverkade jag i Direktpress tidningar i Stockholm och berättade om hur minskade serveringstider på krogen leder till minskat våld. Jag medverkade även i P4 Radio Stockholm. Nu tar jag mig friheten att använda Alkoholpolitik.se för att ytterligare utveckla det resonemang som är svårt att hinna få med korta inslag i radio och tidning.

Klicka här för att läsa artieln i direktpress
Klicka här för att läsa Niklas tidigare inlägg
Klicka här för att läsa Jenny Wingrens uppsats

Som Niklas skrev nyligen så visar forskning från bland annat Göteborgs Universitet visar på ett tydligt samband mellan våld och serveringstid. Utgångspunkten är en studie av Jenny Wingren visar hur våldet i Göteborg minskade på fredagar när serveringstiderna minskades. På lördagar, då serveringstiderna inte minskade, minskade heller inte våldet.

För de allra flesta är inte kroglivet något problem, oavsett öppettiderna. Men ju längre krogarna har öppet, desto mer våld uppstår generellt. Det betyder inte att alla slåss, men betydligt fler gör det. Att begränsa serveringstiderna ger helt enkelt ett roligare uteliv med mindre våld och mera trygghet. Stockholm fortsätter att vara en levande nöjesstad! Och det minskar belastningen på den hårt ansträngda vården och polisen. Det är en bra affär både ekonomiskt och i mänskligt lidande.

Det står inte emot att kommunen och polisen har samarbete med krogarna för att minska krogrelaterade problem. Det är jättebra och där ligger Stockholm långt fram. Alla åtgärder behövs! Våldet i Göteborg hade faktiskt börjat minska lite grann innan serveringstiderna förändrades. Troligtvis som en effekt av det goda samarbete med krogarna. När serveringstiderna sedan ändrades på enbart fredagar så minskade våldet kraftigt, just på fredagar.

Det finns inte någonting i den här studien som pekar på att våldet skulle ha flyttats till annan tid och plats. Det gjorde det inte heller i studien från Australien där två liknande städer jämfördes när den ena staden minskade sina serveringstider.

När det är varmt och ljust i Stockholm tycker jag det är underbart att vara ute sent (eller tidigt). Det är tråkigt om folk måste gå hem tidigare än de vill. Jag tillhör dem som tycker att krogarna ska kunna fortsätta ha öppet efter serveringstiden. Att festen kan fortsätta hela natten men att alkoholserveringen upphör, just därför att det är alkoholen som leder till det ökade våldet.

Visst kan det finnas krogar som får svårt med ekonomin när de inte får sälja alkohol fram till klockan 05:00. Men då ska vi komma ihåg att det är den extra alkoholförsäljningen som bidrar till det ökade våldet!

Det finns många goda argument för att låta alkoholserveringen upphöra tidigare, men låta festen fortsätta hela natten!

/Oskar Jalkevik