Kvinnor, bistånd alkohol del 3 – IOGT Internationals arbete

Ja jag vet, jag skrev att det skulle bli en miniserie om alkohol-våld mot kvinnor-biståndsarbete. Men det tar. Inte. Slut. Det är både positivt och negativt, positivt att se att det är flera organisationer som jobbar med frågan(även om det är långt, LÅNGT ifrån alla) och att så många kommer med tips om ämne för nästa inlägg. Men självklart tråkigt, för ny fakta och nya platser och människor som lider av samma problem uppenbarar sig.

Jag glömmer aldrig när jag sett dokumentären Home och en kvinna(utan att sätta etiketter: en ”vanligt” privilegierad person) i sällskapet jag befann mig i utbrister efter jag sagt någonting om hur vi måste ta ansvar: ”Vadå? Ska vi i väst, bara för att vi är privilegierade hjälpa andra länder? Ta ansvar för deras misstag?”. Det är så otroligt tråkig inställning som jag möts av ofta i politiken. Oavsett ämne. Alltid, alltid, alltid verkar det handla om att inte ta ansvar för andra, särskilt när det gäller alkoholpolitiken. Argumenten har i och för sig ofta låg nivå ”Vadå, ska inte jag och mina vänner kunna ta en öl när vi ser på en match för att det kan leda till missbruk/tidig alkoholdebutålder/misshandel?”(Smått modifierat citat från en man i publiken på ett event på Soberian i Almedalen. Ingen nämnd, ingen glömd…). När det gäller bistånd är väl frågan mer komplicerad. Det är lätt att falla in i ett kolonialt perspektiv där vi i väst är ”räddaren i (o)nöden”. Men när vi ser på alkoholproduktionen och normen så ser vi att den är starkt västerländskt inspirerad och framför allt – existerar delvis på grund av vår efterfrågan.

Ja. Vi ska ta ansvar för andra, vi ska vara solidariska. För den andra kan vara din familj, dina vänner eller du. Eller en främling. På gatan hemma. På andra sidan jorden. Det ska inte spela någon roll.

För dagens inlägg kollade jag efter ett tips upp IOGT Internationals arbete med frågan, och jag tänker delge länkglädje som lite pepp. Det är lätt att gräva ner sig i frågan, inte se ljusningen bara våldet och beroendets mörker. Men nu gör vi en deal, att det blir en smått längre serie om frågan är för att det finns människor som är solidariska och ser kopplingarna. I övermorgon är det den 25:e juli, och den 25:e varje månad ha FN utsett till den dag då vi ska uppmärksamma våld mot kvinnor. IOGT International har en kampanj: “Inspire Freedom Campaign – Together for women and girls – every 25th” som belyser frågan kopplat till alkohol!

Här går det att läsa på engelska om kampanjen: http://www.iogt.org/life-set-free/gender/
Här lite kortare på svenska: http://global.iogt.se/sv/Artiklar/Orange-betyder-kvinnofrid/

Vill också tipsa om kampanjfilmen(med lite märklig musik och liknande, men som tar upp frågan):

Sist men absolut inte minst vill jag tipsa om en person och en blogg. Den oinvigda känner kanske inte till henne, men Kristina Sperkova, vice ordförande för IOGT International, har bloggat en del om frågan. Följ till exempel med henne till CSW57, FN’s 57:e kvinnokommision som gick av stapeln för drygt ett år sedan med temat våld mot kvinnor:
http://www.iogt.org/vicepresidentupdate/237/6000-minds-and-hearts-to-end-the-worlds-pandemic/

Till nästa månad hoppas jag få ihop en intervju, håll tummarna att jag lyckas nu i semestertider… Men c-vitamin och apelsiner(som faktiskt är i säsong nu!) orsakar inte våld mot kvinnor – så en orange skål så länge!
Skärmavbild 2014-07-23 kl. 12.34.18

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>