Står smugglingsfrågan emot alkoholskattehöjning?

Vi vet att alkoholskatt är ett effektivt instrument för att minska konsumtionen av alkohol och att alkoholskatten under många år inte har justerats, vilket lett till att priset på alkohol i praktiken sjunkit. Nu har regeringen äntligen valt att höja skatten och även aviserat ytterligare höjningar.

Höjning av alkoholskatten borde enligt min mening vara något som uppskattas även av den rödgröna oppositionen som inför valet 2010 lovade högre skattehöjningar på alkoholområdet än vad regeringen gjorde då. Jag blev därför mycket förvånad när jag häromveckan såg nyheten att Socialdemokraterna, med stöd från V och Mp, invände mot föreslagna skattehöjningar och krävde en smuggelutredning. Att agera mot smuggling och införsel är naturligtvis bra, men inte att sätta detta i motsättning till höjningar av alkoholskatten.

Smuggelutredning är en fråga som sedan länge drivs av alkoholindustrin. De vill inte se höjningar av alkoholskatten som minskar deras försäljning och intäkter. Därför har de intresse av att blåsa upp problemet med smuggling och flytta fokus från höjning av alkoholskatten. Utspelet om smuggelutredning applåderades som väntat av både Sveriges Bryggerier och Sprit och Vinleverantörsföreningen.

Det mesta tyder emellertid på att införsel och smuggling av alkohol minskar. Och från tobaksområdet har vi sett att skatterna går att höja skatter utan att smuggling ökar nämnvärt. I de fall där smugglingen ökat har ändå den totala konsumtionen av tobak och skador minskat när skatten har höjts. Vi kan också se att Storbritannien valt att höja alkoholskatten, även om deras skatt redan är betydligt högre en grannlandet Frankrikes.

Gå inte på alkoholindustrins dimridåer om smuggling och smuggelutredning. Visst behövs det insatser mot införseln och allra helst en sänkning av införselkvoterna, men det är inget hinder för fler välbehövliga skattehöjningar på alkoholområdet. Att Socialdemokraterna nu invänder mot dessa höjningar framstår tyvärr mer som partitaktik än som bra alkoholpolitik.

Höjd alkoholskatt – Bra, men inte bra nog

Både jag och Oskar har tidigare skrivit här på Alkoholpolitik.se om att det är dags att höja skatten på alkohol. Under sommaren har många påtalat att regeringen bör hålla sitt vallöfte om höjd alkoholskatt. Höjd alkoholskatt leder till minskad konsumtion och minskade alkoholrelaterade skador. I regeringen tycks dock ha funnits en oenighet om behovet av en skattehöjning och det har därför varit oklart om det överhuvudtaget skulle bli någon höjning.

Nu har budgetpropositionen precis släppts och den innehöll som väntat ett positivt besked. Regeringen föreslår en höjning av alkoholskatten! Det är bra, men det är inte bra nog. Höjningen är nämligen bara sju procent för vin och öl och ynka en procent för starksprit. Det är ett steg i rätt riktning, men det är ett väldigt litet steg.

Inför förra valet lovade högeralliansen att höja skatten med 1,1 miljarder och de rödgröna lovade 1,4 miljarder. Omräknat i procent innebär det i båda fallen en höjning på över tio procent. Resultatet av dessa löften är alltså tre år senare en höjning med sju respektive en procent.

Alkoholskatten indexuppräknas inte och det innebär att skatten på alkohol sjunker i takt med inflationen. De senaste 20 åren har den därför sjunkit mycket mer än denna höjning motsvarar. Låt oss hoppas att höjningen som aviserats idag bara är den första i en rad av skattehöjningar.

Länk till den del av budgetpropositionen där alkoholskatten behandlas: http://www.regeringen.se/content/1/c6/22/37/09/d602dd5b.pdf (Se sidan 456 ff)

/Niklas Christerson

Alkoholskatten kostar inget att höja

Att göra statsbudget verkar svårt. Det är många faktorer att ta hänsyn till. Dels massor av budgetpostar att balansera mot varandra, men också massor av intressenter. Dagens parlamentariska läge är sådant att det fyra partier som behöver enas, med passivt stöd från ett femte parti. De behöver ta hänsyn till oppositionens eventuella svar samt hur olika lobbygrupper och samhällsgrupper kan reagera.

När statsbudgeten förhandlas så har alla sina saker som de önskar mera pengar till. Pengarna räcker inte till allas önskemål så det måste prioriteras.

Vi har en idé som inte kostar pengar i statsbudgeten. Vi har ett intresse som istället tillför pengar till statsbudgeten. Med vi, så menar jag oss som tror på en stark alkoholpolitik och alla som i någon form drabbas eller kan komma att drabbas av alkoholens baksidor. Förstås kommer inte alla dessa baksidor att försvinna bara för att vi höjer alkoholskatten med 10 % men på sikt leder en höjning av alkoholskatten till minskad alkoholkonsumtion och där med minskade skador. Där med minskat alkohollidande.

Regeringen lovade i valrörelsen att alkoholskatten ska höjas under mandatperioden. Ett fullt rimligt löfte, dels eftersom att den inte har inflationsjusterats på väldigt länge och dels eftersom att det faktiskt behövs. Nu är det dags att infria det vallöftet. En höjning med tio procent skulle innebära cirka en miljard kronor extra i statskassan. Det finns många ställen där dessa pengar kan göra nytta, allt från att sänka skatten ytterligare för vanligt folk, till nya reformer och sociala satsningar.

Jag kan förstå att majoriteten i riksdagen ibland behöver bryta vallöften. ”Vi hade verkligen som ambition att göra denna satsning men pengarna räckte tyvärr inte till”, är ett läge som ibland tyvärr kan uppstå. Denna majoritet brukar ju dock vara tydliga med att betona sådant i förväg. Men att höja alkoholskatten ökar inte kostnaderna, istället innebär det mer pengar för staten att satsa på andra viktiga saker. Jag ser inte vart problemet ligger.

En minskad alkoholkonsumtion med minskade skador leder dessutom på sikt till minskade alkoholkostnader för staten. Den kanske tydligaste är produktionsbortfallet. När en minskad alkoholkonsumtion gör att färre missar att jobba på grund av alkoholen (tänker på allt från bakis på måndag till förtidspensioner pga alkoholsjukdomar) så ökar det skatteintäkterna på arbete.

En höjning av alkoholskatten går helt i linje med #arbetslinjen och finansministerns citat ”Det är bättre att folk jobbar än super”

/Oskar Jalkevik

Oskars alkoholpolitiska sommar

Det känns roligt att sommaren är slut och att vi drar igång alkoholpolitik.se igen. Jag ser fram emot en höst med många intressanta inlägg. Jag börjar med att summera årets alkoholpolitiska sommar.

Jag brukar säga att det varje år i juli, när det är nyhetstorka, kommer lite smålustiga nyheter som på olika vis handlar om att utmana alkoholpolitiken. I år fick jag fel, det kom nämligen lite tidigare i år. City Gross samarbetar med en webbplats som kör hem alkohol till svenska konsumenter. Det får anses vara sommarens mest diskuterade och uppmärksammade alkoholpolitiska händelse. Inte oväntad, men irriterande för oss som vill värna Systembolaget.

Andra frågor som har uppmärksammats i sommar är IOGT-NTO:s förslag om Vit skatteväxling. En fråga som verkligen ligger i tiden. Alkoholskatten har inte inflationsjusterats på många år och det finns många ställen i samhället där en miljard extra1 kan göra nytta. IOGT-NTO föreslår en kulturmiljard. Jag tror inte vi kommer få se någon höjning av alkoholskatten den här mandatperioden, trots utfärdat vallöfte om detta. Men kanske i slutet av nästa. Det är ett förslag som gör två flugor på smällen, det håller tillbaka alkoholkonsumtionen och skapar samtidigt nya resurser för staten!

En fråga som kom här i slutet av juli gällde äldreomsorgens arbete med alkoholfrågan. Fler och fler inser att även äldre människor kan ha alkoholproblem och då måste äldreomsorgen kunna hantera det på ett bra sätt. Ett exempel är denna artikel i Göteborgsposten. http://www.gp.se/nyheter/sverige/1.1869177-alkohol-storre-problem-bland-aldre

Den alkoholfria trenden har blivit ännu tydligare i sommar. Både Carlsberg och IOGT-NTO lanserade alkoholfria drinkar under Almedalsveckan och jag tycker mig uppfatta att de alkoholfria blir mer naturliga i alla möjliga sammanhang, både privat och i mediala dryckestester.

Sammanfattningsvis har vi haft en hyfsat bra alkoholpolitisk sommar. Nu ser jag fram emot att tillsammans med Niklas följa den alkoholpolitiska hösten.

/Oskar Jalkevik

  1. ökad skatteintäkter vid höjning av alkoholskatten med 10 % []

Ölskatten i Danmark

Under veckan har politiker i Danmark aviserat en vilja att sänka skatten på öl. Om detta skriver bland annat sajten Allt om öl i ett blogginlägg. Skälet är att danskar i allt för stor utsträckning handlar sitt öl utomlands vilket missgynnar den inhemska ölproduktionen. Tanken på att sänka ölskatten i Danmark är inte ny. När jag googlade på ”ölskatt danmark” så kom exempelvis denna artikel i Sydsvenskan från 2005 upp som tredje träff. Liknande artiklar från hela 00-talet kommer högt i träfflistan.

Som framgår av blogginlägget på Allt om öl så kan detta förstås hota den svenska ölproduktionen och leda till en ännu mer omfattande privatimport av öl, inte minst i södra Sverige. I samma stund som beslutet anses lösa problemet med privatimport i Danmark så förstärker det samma problem i Sverige. Och kedjan är längre än så. Norrmännen åker till Sverige för att handla alkohol. I Tyskland reser många till Polen eller Tjeckien för att köpa billigare alkohol.

Är lösningen att sänka priserna på alkohol överallt? Förstås inte. Finland är ett bra exempel på hur dåligt det kan bli. Sänkningen av alkoholskatten gav en kraftig ökning av alkoholkonsumtionen och alkoholskadorna. Finland höjde sedan skatten igen. Det vore tråkigt om de skandinaviska länderna trasslade in sig i samma problem som Finland gjorde.

Vad är då lösningen? Dels vore det förstås trevligt om alkoholpriserna kunde stiga istället för att minska. Det skulle gynna de länder där alkohol idag är billigt och alkoholkonsumtionen hög. Vi har dock att förhålla oss till skilda löne- och kostnadsnivåer i olika länder. Det blir orimligt om alkohol ska vara lika dyrt i låglöneländer som i höglöneländer. Då blir lösningen helt enkelt gränsreglerna. Mängden alkohol som får föras mellan länder i EU utan att betala alkoholskatt måste sänkas. Det blir ett incitament för att inte åka onödigt långt för att handla sin alkohol. Varje land får in alkoholskatt på den alkohol som konsumeras (och skapar alkoholskador) i det egna landet. Vågar Sverige ta strid för minskade införselkvoter på alkohol?

Höj alkoholskatten!

Brittisk alkoholpolitik är inget föredöme för Sverige, men på vissa punkter går det åt rätt håll. Under flera år har Storbritannien höjt skatten på öl och det är skattehöjningar som har effekt – under 2012 minskade ölförsäljningen med 4,7 procent. Högre alkoholskatt leder till lägre alkoholkonsumtion och lägre alkoholkonsumtion ger färre skador. Det visar inte bara exemplet i Storbritannien utan det är en slutsats som har starkt stöd i internationell alkoholforskning. Ett annat exempel är Finland där man chocksänkte skatten 2004 med ökade skador som följd. Därefter har man i omgångar höjt skatten igen och sett hur konsumtionen minskar.

Eftersom den svenska alkoholskatten inte beräknas i procent och inte heller justeras efter inflationen har realpriset på alkohol i praktiken sjunkit. Alkohol har helt enkelt blivit billigare och billigare under många år.

I Europa har många länder de senaste åren valt att höja alkoholskatten – Sverige borde följa efter. Höjd alkoholskatt leder till en minskad totalkonsumtion med mindre alkoholskador som följd. Alkoholskatten påverkar också priskänsliga grupper mest, vilket innebär att det är en bra åtgärd för att minska konsumtionen bland storkonsumenter och ungdomar.

Det vanligast argumentet mot en skattehöjning är att införseln av alkohol kommer att öka. Det är möjligt att så är fallet, men det intressanta är hur den totala konsumtionen av alkohol påverkas.

Om, och i så fall hur mycket, smuggling och annan införsel ökar när alkoholskatten höjs finns det tyvärr inte så mycket forskning om när det gäller alkohol. Inom tobaksforskningen har man dock visat att även om smuggling minskar effekten av skattehöjningar så medför skattehöjningar totalt sett lägre konsumtion, minskade skador och ökade skatteintäkter. I ett läge där det mesta tyder på minskad införsel av alkohol under senare år är dessutom införseln ett ännu svagare argument mot skattehöjning.

Dessutom ficnns det alldeles uppenbart möjligheter inom EU att ha högre skatt än sina grannländer. Just Storbritannien, som höjer skatten, har exempelvis mycket högre alkoholskatt än grannlandet Frankrike.

En engångshöjning av alkoholskatten är inte tillräckligt. Alkoholskatten borde även indexuppräknas så att priset inte som nu hela tiden sjunker i takt med inflationen. Nyligen antog Danmark en lag som innebär att alkoholskatten indexuppräknas – en sådan borde vi så klart ha även i Sverige.

Regeringen har under några år pratat om att höja alkoholskatten. Nu är det är dags att gå från ord till handling och höja alkoholskatten! Det leder till lägre konsumtion, bättre folkhälsa, mer skatteintäkter och därmed till att alkoholen faktiskt bär en något större del av sina kostnader för samhället.

/Niklas Christerson