Alkoholen i Europa

Så här i valtider blir tankarna på hur Europa som kontinent faktiskt påverkar lagar, beteenden och normer mer påtagliga. Det är tankar som borde florera alltid, men som intensifieras i valtider.

Så hur ser alkoholpolitiken ut inom Europa?

Amphora-projektet:
EU har haft ett arbete, kallat Amphora-projektet för att få en överblick över alkoholens kostnader för EU. Siffrorna är häpnadsväckande. Europeiska unionen är den region i världen med de högsta nivåerna av per-capita alkoholkonsumtion. Det uppskattas att 55 miljoner européer varje år dricker farliga mängder alkohol.

Som en följd av denna konsumtion så är alkohol den tredje ledande riskfaktorn för död och handikapp i Europa. Det är också en bidragande orsak till sjukdomar, skador och olyckor och skadar även det europeiska samhället och ekonomin.

Amphora-projektet bestod av ett 50-tal forskare från 17 EU-länder, och man arbetade under fyra år.

Tio slutsatser av arbetet med Amphora-projektet12:

1. Vuxna inom EU dricker 27g alkohol (nästan tre drinkar) per dag, mer än dubbelt av världens genomsnitt.
2. Cirka 138 000 EU-medborgare i åldern 15-64 år dör i förtid från alkohol under ett år.
3. EU konsumerar mer än 600 gånger exponeringsnivån som fastställts av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet för genotoxiska cancerframkallande ämnen, varav etanol är ett.
4. Länder med strängare och mer omfattande alkoholpolitik har generellt lägre nivåer av alkoholkonsumtion, och politiken tenderar att bli strängare under de senaste åren.
5. Alkoholpolitik påverkar alkoholkonsumtionen, även när man talar om bredare sociodemografiska förändringar som ökad urbanisering, som är associerad med ökad konsumtion och ökad ålder på mödrar vid alla förlossningar (som är förknippat med en minskning i konsumtionen)
6. Online marknadsföring (Facebook, Twitter, Instagram ex.) av alkohol och alkoholmärkesvaroridrottssponsring ökar sannolikheten för 14 -åringar för att dricka alkohol.
7. Korta interventioner för riskfyllt drickande och farmakologiska behandlingar för alkoholmissbruk är effektiva.
8. Andelen människor med faktiskt tillgång till behandling av dem som behöver det varierar från 1 av 25 till 1 av 7. (Stora nationella skillnader i hälsoarbetet)
9. Ungdomar är ofta redan berusade när de går ut, underblåst av billig alkohol från butiker och stormarknader. Med möjligheten att dricka på arenor förvärras problemen ytterligare.
10. Övervakningen av alkoholpolitiken och dess effekter behöver kraftigt förbättras.

Amphora-projektet kom fram till alkoholens kostnad är 311 euro per person och år, vilket leder till den häpnadsväckande summan 156 miljarder euro. 156 MILJARDER euro. Det är alltså ca 30 miljarder euro mer än EUs gemensamma utgifter under ett år.amphoraproject1

 

Man har då beräknat på kostnader relaterat till sjukvård, rättegångar, familjestöd och liknande. Det är ofantliga summor vi talar om. Att investera fem minuter att se filmen om denna utredning rekommenderas starkt: Amphora Manifesto

Hur kan man inte göra mer åt denna galna ekonomiska förlust?

En anledning är att alkoholindustrin har armeér av lobbyister, som lyckas manipulera politikerna i EU-parlamentet. Som jämnförelse så har nykterhetsrörelsen två (2) lobbyister som motvikt. Det är pengar i människors lidande. I Sverige allena lägger alkoholindustrin ner en miljard om året i reklam relaterad till alkoholhaltiga produkter.

Vi har sett hur IOGT-NTO med flera har lämnat European Alcohol and Health Forum, EAHF, då man ansåg att det gick för mycket på alkoholindustrins linje3 :

- Problemet är att alkoholindustrin och kommersiella intressen har setts som en del av EAHF och kunna varit med och påverka diskussioner och beslut. Efter flera års deltagande i forumet står det klart att från ett civilsamhällesperspektiv så har forumet inte lyckats producera tillräckliga resultat när det kommer till att minska de alkoholrelaterade skadorna. Med vårt beslut att lämna EAHF finns även en vädjan till EU-kommissionen att revidera EU:s alkoholstrategi och göra om strukturerna för EAHF.

Häri ligger en del av grundproblemet: Man förutsätter att alkoholindustrin frivilligt skulle ge upp miljarder i vinst genom att ”agera snällt”. Det är, för att uttrycka mig diplomatiskt, omdömeslöst att låta alkoholindustrin diktera alkoholpolitiken. Vi ser att i framväxande marknader (ur alkoholindustrins synvinkel) i de afrikanska länderna en situation, där alkoholföretag hjälper länder att sätta upp natinoella alkoholpolicies! Varför inte lika gärna låta alla framgångar mot tobaken gå tillbaka, och låta tobaksbolagen hantera det gift dom säljer?

En annan är att folkhälsa är nedprioriterat, vilket märks när man ser var frågorna diskuteras. Alkohol-frågor diskuteras i jordbruksgruppen, som består av jordbrukare som producerar vin och andra alkoholhaltiga produkter. Varöfr skulle dom motverka sin egen bransch, och sätta käppar i de egna hjulen?

Folkhälsan då? Den diskuteras i miljögruppen, vilket är mer logiskt men medför fortfarande att det finns mycket utrymme för splittring och borttappade prioriteringar då folkhälsan sprids ut på för många grupper med variernade fokus.

Om man på votewatch.eu söker efter tobacco (tobak) så får man fram 69 sökresultat, där tobak har diskuterats och man fattar beslut om hur tobak skall hanteras inom EU. Gör man samma sökning på alcohol (alkohol) så får man fram 2 sökresultat, och inget av dom handlar om begränsningar av alkohol.

Så din röst i EU-valet är viktig, oavsett vad du tycker om EU. EU påverkar våra liv, och så länge vi är med så kommer EU-politiken att påverka svensk politik. Det innebär att till exempel franska och italienska vinproducenter kommer önska att öka försäljningen av sina produkter, och kommer stötta politiker som gynnar deras frågor. Vi ser det redan ske i Sverige, med att Systembolagets monopol utmanas av lycksökare som ser profit i alkoholens framfart.

Det är uppenbart att det är ditt och mitt ansvar att åtgärda dessa ofantliga kostnader för indiver,samhälle och kontinenten. EU inser inte vikten av förebyggande arbete fullt ut, och du har möjlighet att påminna dom om att det är DU som har makten, och dom skall lyssna till medborgarna.

Sätt dig ner, och bilda dig en egen uppfattning om vilken kandidat som förtjänar din röst, för folkhälsans skull. Accent har gjort en sammanställning av EU-kandidaternas inställning till alkohol, vilket kan läsas här.

Vi på alkoholpolitik.se kommer inom de närmsta veckorna att dra vårt strå till stacken, och ställa frågor till EU-kandidater med målet att det publiceras här.

EU-valet är din möjlighet att påverka. Ta den. Gör Europa friskare.

  1. http://www.amphoraproject.net []
  2. http://www.accentmagasin.se/politik/europas-alkoholkonsumtion-maste-minska []
  3. http://iogt.se/nyheter/iogt-nto-lamnar-eahf/ []

Alkoholreklam i Europa mer tillåtet än tobaksreklam i Europa

I fredags var jag på ett seminarium om alkoholreklam i Europa. På seminariet diskuterades flera perspektiv på alkoholreklamfrågan. Det var ett perspektiv som jag fastnade lite extra för. Jämförelsen mellan alkoholreklam och tobaksreklam.

EU har mycket hårdare regler för tobaksreklam. Det är i princip förbjudet i medier som når flera medlemsstater. På alkoholreklamområdet vet vi alla hur det ser ut. Orsakerna till detta kan vara flera. Andelen alkoholkonsumenter kanske är högre än tobakskonsumenter. EU har mer alkoholproduktion är tobaksproduktion. Skadorna från tobak kan uppfattas direktare än alkoholskadorna. På seminariet hävdades dock att skadorna av alkohol på totalen är värre än dem från tobak, ändå är inte alkoholreklam lika hårt reglerat. Jag själv ogillar skarpt tobak och ser att det logiska är att båda dessa produkter motarbetas i form av reklamförbud.

När EU började arbeta med folkhälsofrågor i början av 90-talet var tobaksmarknaden oreglerad på EU-nivå. För de som ville se förbud mot tobaksreklam var det förstås en hård fight, men vi kan konstatera att de lyckades. Är det möjligt att EU inför lika hårda lagar mot alkoholreklam? Det finns förstås mycket att vinna på det.

Jag är inte den som följer alkoholpolitiken på EU-nivå allra närmast. Jag kan dock tycka mig se en viss rörelse där EU blir mer förstående för alkohol som ett folkhälsoproblem. Jag kan förstås hoppas att den rörelsen fortsätter och kanske till och med accelererar. Dock känns det inte troligt att EU i närtid inför lika hårda lagar mot alkoholreklam som mot tobaksreklam.

Något som jag tycker känns än mer viktigt är att vi (medlemsstater) som vill slippa alkoholreklam ska kunna göra det. TV-bolagen ska förstås få ha sina kontor och sändare placerade vart de vill, men det måste vara mottagarlandets lagstiftning som styr innehållet och utformningen av reklamen. Det är inte bara Sverige som har intressen att skydda. Många länder i EU har lagar kring hur reklam får vara utformad och borde vara intresserade av att dessa lagar ska kunna upprätthållas!

/Oskar Jalkevik

”I Frankrike kan de minsann hantera alkohol”

Jag jobbar ibland som guide i ett gammalt ordenshus, dvs. en lokal som har tillhört nykterhetsrörelsen. Huset finns idag på Skansen och dit kommer många turister från andra europeiska länder.

Jag får höra deras reaktioner när jag berättar om nykterhetsrörelsen och ibland blir det prat om hur alkoholpolitiken ser ut i deras länder. Besökare från norden, Storbritannien, Tyskland och Holland har ofta, av historiska skäl, lite begrepp om vad nykterhetsrörelsen är för något medan det ofta framstår som något exotiskt för människor från t.ex. Frankrike, Italien och Spanien.

Många låter förvånade och tveksamma, men majoriteten är reagerar faktiskt positivt. Inte så att de är eller blir nykterister, men de förstår behovet av en nykterhetsrörelse. Flera har önskat en starkare nykterhetsrörelse i sina länder eller framfört att alkoholpolitiken på hemmaplan borde skärpas. Systembolaget kommer ofta upp som något märkligt och fascinerande, men också intressant.

I stort sett alla kommer snabbt att tänka på problem när man pratar om alkohol. Och problemen tycks vara ganska likartade oavsett var vi kommer ifrån. Det handlar om ungdomsdrickande, fylleri, alkoholism, rattfylleri, våld och så vidare.

Vad vill jag säga med dessa observationer? De slår hål på en vanlig bild av synen på alkohol och alkoholpolitik i övriga Europa. Den om att de minsann kan hantera alkohol i andra EU-länder, att de inte behöver några regler och pekpinnar och att de har ett naturligt förhållande till vin. Sverige utmålas som ett unikt land med onödiga restriktioner.

Sverige har förstås en mer restriktiv alkoholpolitik än övriga EU-länder och även lägre alkoholkonsumtion och mindre skador än nästan alla andra länder. Trenden i Europa är emellertid att många länder närmar sig Sverige. Inget land i Europa saknar regler och inget land behandlar alkohol som en vanlig vara. Problem med alkohol uppmärksammas allt mer och alkoholpolitiken får en viktigare roll.

Frankrike är ett utmärkt exempel på detta. 1965 drack fransmännen i genomsnitt 160 liter per person och år. Idag är motsvarande siffra 57 liter. 1980 drack över hälften av fransmännen vin varje dag. Idag är det 17% som gör det.

Vad beror det på? Förändrade attityder lyfts fram som anledning. En annan faktor är att alkoholpolitiken i Frankrike under perioden skärpts. Frankrike har fått hårdare regler för alkoholreklam, högre åldersgränser, lägre promillegränser i trafiken, minskad tillgänglighet och så vidare. Alkoholproblemen fortsätter att uppmärksammas och bara det senaste året har det beslutas om högre skatt på öl och skärpa åtgärder mot rattfylleri.

Förändrade attityder och mer restriktioner har alltså skett parallellt. Det är svårt att säga vad som är hönan och ägget. Antagligen handlar det om en växelverkan där förändrade attityder möjliggör och kräver andra regler, samtidigt som regler har en tendens att påverka attityder i mer restriktiv riktning.

Att alkohol skapar problem och att begränsning av tillgänglighet, skatt och åldersgränser är de mest effektiva åtgärderna för att minska problemet är inget ”unikt svenskt”. Det är fakta som bekräftas av all internationell alkoholforskning och en utgångspunkt för alkoholpolitik i alla länder.

Mer läsning:
På Eurocares hemsida finns mer information om Frankrikes alkoholpolitik: http://www.eurocare.org/resources/country_profiles/france

Alkohol i Europa – ett folkhälsoperspektiv är en läsvärd rapport av Peter Anderson och Ben Baumberg om alkohol och alkoholpolitik i Europa som skrevs till kommissionen 2006:
http://ec.europa.eu/health-eu/doc/alcoholineu_sum_sv_en.pdf

/Niklas Christerson