FLASH: Alkohol farligt för hälsan!

Då har den kommit, undersökningen som bekräftar det vi vetat om länge: alkohol har ingen positiv påverkan på ditt hjärtas välmående.

I den nya studien har forskarna granskat data från 56 studier som tillsammans omfattar över 260 000 deltagare. Undersökningen leddes av London School of Hygiene and Tropical Medicine och utförde denna studie1 i samarbete med UCL och Pennsylvania University.

Ett citat:

”The best thing to do is to reduce consumption to reduce blood pressure and risk of heart disease. We expect that these findings will help to simplify policymaking about alcohol consumption. There was this issue about whether consumption of low to moderate consumption was good for your heart. This study shows that this is simply not the case.”

– Juan Casas, Senior Author och professor i epidemiologi

Sammanfattning av citat: studien visar att en låg till medelkonsumtion INTE har en positiv påverkan på ditt hjärta.

Äntligen kan vi skrota den (av alkoholindustrin sponsrad?) naiva teorin om att alkohol påverkar hjärtat positivt. Om resten av kroppen far illa, så kan det i långa loppet knappast påverka hjärtat bra då det får arbeta mer. Det har funnits teorier från alkoholindustrin och andra alkoholhetsare om att det är alkoholen som varit det som varit bra för hjärtat, och man har bortsett från de andra ingredienterna i vin till exempel. vin tillverkas av frukter. Frukt är bra för kroppen, och har flera givande effekter. Granatäpple till exempel formligen exploderar av antioxidanter, apelsin har mycket C-vitamin och vindruvor är bra för, surprise, hjärtat!

Forskare vid Michigan State University2 fann genom forskning att vindruvor är toppen mot högt blodtryck. Ät tio vindruvor om dagen och du kan sänka både blodtrycket och få bättre hjärtfunktion. Vad innehåller vin? Druvor! Ser ni kopplingen?

”These findings support our theory that something within the grapes themselves has a direct impact on cardiovascular risk, beyond the simple blood pressure-lowering impact that we already know can come from a diet rich in fruits and vegetables.”

– Mitchell Seymour, ledare av Michigan studien

På en hemsida av Harvard school of public health har jag funnit en intressant artikel om alkohol, där man dels lyfter det faktum att måttlig konsumtion beräknas olika i olika studier, och bara det borde medföra skepsis till vissa studier fram till att man finner ett gemensamt sätt att beräkna ”måttlighet”. Utöver det så påpekar dom alkohol och cancer-kopplingen, då det är bevisat med högre risk för cancer med alkoholkonsumtion.3

”Given the complexity of alcohol’s effects on the body and the complexity of the people who drink it, blanket recommendations about alcohol are out of the question. Because each of us has unique personal and family histories, alcohol offers each person a different spectrum of benefits and risks. Whether or not to drink alcohol, especially for “medicinal purposes,” requires careful balancing of these benefits and risks.”

– Citat från hemsidan

Med andra ord: att säga rakt upp och ner att ”ett glas vin om dagen är bra för alla” är förkastligt och det bör inte användas som ett medicinskt påstående.

Eventuella fördelar med ett glas vin är helt baserat på gener, din sjukdomshistoria, familjens sjukdomshistoria, tillfälle och så vidare. Med andra ord: ”Ett glas vin om dagen” ÄR inte bra för majoriteten, och detta är något som gärna sprids av alkoholhetsare.

Om du dricker alkohol i samband med goda vänners umgänge, är det alkoholen som gör att du mår bra eller är det den (utöver alkoholen) kroppsliga reaktionen på att du har kul med bra vänner? Alla vet att glädje utlöser endorfiner, som är kroppens egen ”var glad”-medicinering. Kan det vara så att anledningen till att människor som dricker alkohol socialt, faktiskt inte alls har nytta av alkoholen utan att det är SITUATIONEN som gör dig glad –> ger endorfiner –> happiness and health.

If you don’t drink, there’s no need to start. You can get similar benefits with exercise (beginning to exercise if you don’t already or boosting the intensity and duration of your activity) or healthier eating.

– Citat hemsida

Med andra ord: träning och hälsosam mat ger dig samma effekter som alkoholen KAN ge (beroende på tidigare nämnda saker som sjukdomshistoria etc,)

Så skippa alkoholen, ät rätt och rör dig. Drick druvjuice och andra juicer, det finns massor av bra hälsosamma juicer där ute. Alkoholen behöver du inte, och är du ute efter ”guldkant på tillvaron”, så finns det en hel del fantastiska alkoholfria viner (nu menar vi 0,0%, äkta alkoholfritt) och även andra drycker som ger guldkant på tillvaron.

/Andreas

  1. http://www.theguardian.com/society/2014/jul/11/alcohol-increase-heart-disease-risk-study []
  2. http://www.med.umich.edu/cardiac-surgery/patient/about/stories/bolling.shtml []
  3. http://www.hsph.harvard.edu/nutritionsource/alcohol-full-story/ []

Preventionsparadoxen

En alkoholpolitisk modell som jag upplever att det inte pratas så mycket om är preventionsparadoxen. När jag var yngre och lärde mig grunderna i alkoholpolitik togs den alltid upp och jag brukar ha med den när jag själv föreläser om alkoholpolitik. I debattartiklar  är enklare budskap däremot mer framgångsrika och en bakgrundsmodell som preventionsparadoxen kan inte utförligt förklaras. Den som är intresserad av alkoholpolitik behöver dock förstå och vara medveten om preventionsparadoxen.

Preventionsparadoxen i teorin

Preventionsparadoxen i teorin

Ovan är en normalfördelningskurva som jag har hittat på Google. Strunta i siffrorna och se till grafens form. Se den som ett stolpdiagram där vi längst till vänster ser hur mycket alkohol som totalt dricks av den grupp som dricker 0 liter per individ. Den gruppen dricker förstås 0 liter tillsammans. Den gruppen skapar inga alkoholskador (men kan förstås skapa andra samhällsskador) Längst till höger ser vi hur den grupp som dricker allra mest, dricker som grupp. Nu blir det teoretiskt: Den person i Sverige som dricker allra mest, den ”gruppen” dricker ju totalt väldigt lite och skapar därför förhållandevis lite alkoholskador. I mitten har vi grupper som dricker ”mellanmycket”. Det är ganska stora grupper, eftersom de flesta dricker ”mellan”. Det gör att dessa totalt sett har en hög konsumtion och därför skapar dessa som grupp fler skador än den mindre gruppen med högkonsumenter.

Själva idén med preventionsparadoxen är att konstatera att det inte bara är gubbarna på parkbänkarna som skapar alkoholskador, utan dessa skapas av alla alkoholkonsumenter och flest skador skapas av ”mellankonsumenterna”. Genom att rikta förebyggande insatser mot hela eller stora delar av befolkningen så når vi alla grupper och kan minska alkoholkonsumtion och därmed alkoholskadorna. Systembolag, alkoholskatter och reklamförbud är exempel på sådana åtgärder. Utan dessa skulle troligtvis var och varannan dricka lite mera och lite oftare ställa till det för sig på fyllan. Det är inte bara de allra värsta missbrukarna som gör dumma saker på fyllan.

Dessutom tillhör många av framtidens högkonsumenter idag gruppen ”mellankonsumenter”, vilket blir ännu en anledning till varför förebyggande insatser behöver riktas till hela befolkningen.

Många resonerar på ett annat sätt, inte minst alkoholproducenter. Jag har ibland hört argument i stil med ”Nej men om folk bara köper öl från mitt varumärke, vi vill ju inte att människor ska förknippa vår dryck med fyllestök”. De pratar bara om de allra tyngsta missbrukarna och problem som kretsar kring dem. Dessa personer bortser ifrån, eller känner inte till, preventionsparadoxen och att det är väldigt många personer bidrar till alkoholskadorna i det lilla. Utan en restriktiv alkoholpolitik skulle de vara ännu fler och dricka mer.

En parallell som Sven Wåhlin skrev på Twitter förra året (här och här) var detta med elektricitet. 10 000 volt är drygt 40 gånger fler volt än 230 volt. Frågan är då ifall ifall 40 gånger fler personer i Sverige dör eller skadas av en stöt på 10 000 volt, jämfört med en stöt på 230 volt. Så är förstås inte fallet. Då de flesta av oss lever nära 230 volt dagligen så är det förstås fler som dör eller skadas av stötar på 230 volt. Parallellen kan tyckas långsökt, men ringar ändå in vad det handlar om.

Fundera på preventionsparadoxen. Du behöver inte rabbla den i alla alkoholpolitiska sammanhang, men ha den i bakhuvudet som stöd i ditt alkoholpolitiska arbete.

/Oskar Jalkevik

Hur ser alkoholsituationen ut på din arbetsplats?

Ett ämne som jag själv har funderat mycket på den senaste tiden är alkohol på arbetsplatser. Det är en viktig arena för förebyggande arbete riktat mot vuxna. I söndags gick jag en utbildning i ämnet. Det behöver inte vara så komplicerat som det låter. Några saker som arbetsgivare bör göra:

  • Ha en alkoholpolicy som tar upp frågor som
    • Alkoholkonsumtion på arbetsplatsen
    • Alkoholservering vid fester och representation
    • Åtgärdsplan när en medarbetare har problem med alkohol
  • Se till att chefer och medarbetare vet hur de ska göra när de misstänker att en kollega dricker för mycket alkohol
  • Ha en företagshälsovård som kan fånga upp medarbetare med alkoholproblem
  • Våga prata om det!

En alkoholpolicy kan se ut på många olika sätt och behöver anpassas till förutsättningarna i branschen och på arbetsplatsen. Ibland kan själva processen att ta fram policyn i sig ha en förebyggande effekt då den leder till samtal och väcker tankar hos medarbetare. Finns det någon på arbetsplatsen som har eller har haft problem med alkoholen, vilka signaler sänder det om chefen är den som dricker mest på julfesten, och så vidare?

Arbetsplatsen och kommunen har mycket att vinna på det här arbetet. Produktionsbortfallet, folk som inte jobbar, på grund av alkohol är väldigt stort. Det handlar om allt från att medarbetare är sjuka på måndagen, till att en del förtidspensioneras till följd av sjukdomar, orsakade av alkohol.

Hur ser alkoholsituationen ut på din arbetsplats?

/Oskar Jalkevik