”I Frankrike kan de minsann hantera alkohol”

Jag jobbar ibland som guide i ett gammalt ordenshus, dvs. en lokal som har tillhört nykterhetsrörelsen. Huset finns idag på Skansen och dit kommer många turister från andra europeiska länder.

Jag får höra deras reaktioner när jag berättar om nykterhetsrörelsen och ibland blir det prat om hur alkoholpolitiken ser ut i deras länder. Besökare från norden, Storbritannien, Tyskland och Holland har ofta, av historiska skäl, lite begrepp om vad nykterhetsrörelsen är för något medan det ofta framstår som något exotiskt för människor från t.ex. Frankrike, Italien och Spanien.

Många låter förvånade och tveksamma, men majoriteten är reagerar faktiskt positivt. Inte så att de är eller blir nykterister, men de förstår behovet av en nykterhetsrörelse. Flera har önskat en starkare nykterhetsrörelse i sina länder eller framfört att alkoholpolitiken på hemmaplan borde skärpas. Systembolaget kommer ofta upp som något märkligt och fascinerande, men också intressant.

I stort sett alla kommer snabbt att tänka på problem när man pratar om alkohol. Och problemen tycks vara ganska likartade oavsett var vi kommer ifrån. Det handlar om ungdomsdrickande, fylleri, alkoholism, rattfylleri, våld och så vidare.

Vad vill jag säga med dessa observationer? De slår hål på en vanlig bild av synen på alkohol och alkoholpolitik i övriga Europa. Den om att de minsann kan hantera alkohol i andra EU-länder, att de inte behöver några regler och pekpinnar och att de har ett naturligt förhållande till vin. Sverige utmålas som ett unikt land med onödiga restriktioner.

Sverige har förstås en mer restriktiv alkoholpolitik än övriga EU-länder och även lägre alkoholkonsumtion och mindre skador än nästan alla andra länder. Trenden i Europa är emellertid att många länder närmar sig Sverige. Inget land i Europa saknar regler och inget land behandlar alkohol som en vanlig vara. Problem med alkohol uppmärksammas allt mer och alkoholpolitiken får en viktigare roll.

Frankrike är ett utmärkt exempel på detta. 1965 drack fransmännen i genomsnitt 160 liter per person och år. Idag är motsvarande siffra 57 liter. 1980 drack över hälften av fransmännen vin varje dag. Idag är det 17% som gör det.

Vad beror det på? Förändrade attityder lyfts fram som anledning. En annan faktor är att alkoholpolitiken i Frankrike under perioden skärpts. Frankrike har fått hårdare regler för alkoholreklam, högre åldersgränser, lägre promillegränser i trafiken, minskad tillgänglighet och så vidare. Alkoholproblemen fortsätter att uppmärksammas och bara det senaste året har det beslutas om högre skatt på öl och skärpa åtgärder mot rattfylleri.

Förändrade attityder och mer restriktioner har alltså skett parallellt. Det är svårt att säga vad som är hönan och ägget. Antagligen handlar det om en växelverkan där förändrade attityder möjliggör och kräver andra regler, samtidigt som regler har en tendens att påverka attityder i mer restriktiv riktning.

Att alkohol skapar problem och att begränsning av tillgänglighet, skatt och åldersgränser är de mest effektiva åtgärderna för att minska problemet är inget ”unikt svenskt”. Det är fakta som bekräftas av all internationell alkoholforskning och en utgångspunkt för alkoholpolitik i alla länder.

Mer läsning:
På Eurocares hemsida finns mer information om Frankrikes alkoholpolitik: http://www.eurocare.org/resources/country_profiles/france

Alkohol i Europa – ett folkhälsoperspektiv är en läsvärd rapport av Peter Anderson och Ben Baumberg om alkohol och alkoholpolitik i Europa som skrevs till kommissionen 2006:
http://ec.europa.eu/health-eu/doc/alcoholineu_sum_sv_en.pdf

/Niklas Christerson