Alkoholpolitik.se frågar EU-kandidater – Lars O. Molin (KD)

Vi på alkoholpolitik.se har ställt tre stycken frågor till EU-kandidater för de partier som nu sitter i Europaparlamentet.

Svaren från dessa partier kommer publiceras med ett nytt svar från varje parti dagligen fram till och med den 25:e maj. Idag är det Kristdemokraterna.

/Redaktionen på Alkoholpolitik.se


1. Hur skulle du vilja förändra EU:s alkoholstrategi?

Det behövs en ny alkoholstrategi. Inte minst ur folkhälsosynpunkt är det viktigt att det blir en fortsättning på den breda alkoholstrategin för att minska alkoholrelaterade skador som löpte ut 2012.

Sverige har varit aktivt i arbetet att få till en alkoholstrategi. Det är viktigt att det arbetet kan fortsätta. Under det svenska ordförandeskapet 2009 redovisade i stort alla medlemsländer ett antal aktiviteter på alkoholområdet. En förnyad alkoholstrategi borde därför kunna ha fortsatt stor betydelse för att tydliggöra att medlemsländerna har ett ansvar för att minska alkoholrelaterade skador och problem.

Den nya alkoholstrategin behöver innehålla ett mervärde i förhållande till vad respektive land kan åstadkomma. Strategin bör därför innehålla en översyn av regelverket för gränshandeln med alkohol. Skyddet för barn och unga när det gäller marknadsföring och reklam behöver stärkas. Flera insatser är också angelägna när det gäller skydd för det ofödda barnet samt vad det gäller kopplingen till våld och psykisk ohälsa. Vidare bör frågan om tillgänglighetsbegränsning tas upp. Jag vill särskilt understryka att det är viktigt att uppmärksamma sårbara grupper som exempelvis äldre och kvinnor som dricker mer.

2. Vad har ditt parti gjort i alkoholfrågan under den här mandatperioden?

Kristdemokraterna har ansvarig ministerpost för alkoholfrågan och har bl a varit drivande för att att utvärdera alkoholstrategin. Vi har arbetat för att mobilisera EU:s medlemsländerna för en förnyad alkoholstrategi efter år 2012.

Kristdemokraterna har aktivt drivit på för en kunskapsbaserad politik inom alkoholområdet. Vi har även arbetat för att alkoholfrågan ska ses som en hälsofråga.

3. Är det något annat du vill tillägga kring europeisk alkoholpolitik?

Vi bör sprida positiva svenska exempel i EU. Den svenska alkoholpolitiken har varit framgångsrik på flera områden. Som exempel kan jag nämna minskad alkoholkonsumtion och attitydförändringar till alkohol bland unga, den legala och illegala införseln i landet tycks ha minskat och parat med det har alkoholförsäljningen i vårt försäljningsmonopol ökat. Jag vill dock understryka att en fortsatt positiv utveckling kräver en fortsatt aktiv alkoholpolitik. Genom att visa goda resultat i Sverige har vi större möjligheter att på verka andra länder inom EU.

Kommentarer från Alkoholpolitik.se:

Andreas: Härligt med ett progressivt KD som ser vikten av denna fråga. Förstår dock inte kopplingen till ”ofödda barnet” såvida man inte vill utveckla lagen till att dricka under graviditet skulle rubriceras som barnmisshandel, hade önskat mer utvecklande vad som menas och även vad man gjort. Glad att Lars inser att arbetet inte är gjort, utan vill fortsätta arbetet.

Oskar: Jag tycker att Lars ger en bra beskrivning över EU:s roll i alkoholpolitiken i förhållande till medlemsstaterna. Att EU kan vara en samlande kraft som mobiliserar medlemsstaterna i alkoholfrågan samtidigt som EU ska jobba med de internationella perspektiven på alkoholfrågan där Lars lyfter fram gränshandeln. Den frågan behöver hanteras på EU nivå. Jag gillar tanken på att visa upp Sverige som ett alkoholpolitiskt föregångsexempel inom EU.

Niklas: Ett bra svar som lyfter viktiga aspekter, inte minst betydelsen av tillgänglighetsbegränsning som en del i en effektiv alkoholpolitik. Det är svårt att utifrån svaret veta exakt vad Kristdemokraterna har gjort och hur hårt de har drivit alkoholfrågan, men jag gillar utgångspunkterna att alkoholen är en hälsofråga och att alkoholpolitiken ska vara kunskapsbaserad. Det är två viktiga utgångspunkter som gör att fokus kan flyttas från frihandel och ”information” till att faktiskt handla om folkhälsa och hur vi effektivast begränsar alkoholskadorna.

Sigrid: Jag är lite allergisk mot att använda Sverige som en framgångssaga när det gäller olika politiska frågor där vi faktiskt inte är bäst och kan bli mycket bättre. Också nyfiken på hur vi ska ”uppmärksamma sårbara grupper som exempelvis äldre och kvinnor som dricker mer.” och vad det betyder egentligen. Samt det ”ofödda barnet” som ska skyddas, inte den person som faktiskt är gravid? Vet inte om det är jag som är fördomsfull här eller om Molin har svårt att inte låta andra frågor lysa igenom.

Ölskatten i Danmark

Under veckan har politiker i Danmark aviserat en vilja att sänka skatten på öl. Om detta skriver bland annat sajten Allt om öl i ett blogginlägg. Skälet är att danskar i allt för stor utsträckning handlar sitt öl utomlands vilket missgynnar den inhemska ölproduktionen. Tanken på att sänka ölskatten i Danmark är inte ny. När jag googlade på ”ölskatt danmark” så kom exempelvis denna artikel i Sydsvenskan från 2005 upp som tredje träff. Liknande artiklar från hela 00-talet kommer högt i träfflistan.

Som framgår av blogginlägget på Allt om öl så kan detta förstås hota den svenska ölproduktionen och leda till en ännu mer omfattande privatimport av öl, inte minst i södra Sverige. I samma stund som beslutet anses lösa problemet med privatimport i Danmark så förstärker det samma problem i Sverige. Och kedjan är längre än så. Norrmännen åker till Sverige för att handla alkohol. I Tyskland reser många till Polen eller Tjeckien för att köpa billigare alkohol.

Är lösningen att sänka priserna på alkohol överallt? Förstås inte. Finland är ett bra exempel på hur dåligt det kan bli. Sänkningen av alkoholskatten gav en kraftig ökning av alkoholkonsumtionen och alkoholskadorna. Finland höjde sedan skatten igen. Det vore tråkigt om de skandinaviska länderna trasslade in sig i samma problem som Finland gjorde.

Vad är då lösningen? Dels vore det förstås trevligt om alkoholpriserna kunde stiga istället för att minska. Det skulle gynna de länder där alkohol idag är billigt och alkoholkonsumtionen hög. Vi har dock att förhålla oss till skilda löne- och kostnadsnivåer i olika länder. Det blir orimligt om alkohol ska vara lika dyrt i låglöneländer som i höglöneländer. Då blir lösningen helt enkelt gränsreglerna. Mängden alkohol som får föras mellan länder i EU utan att betala alkoholskatt måste sänkas. Det blir ett incitament för att inte åka onödigt långt för att handla sin alkohol. Varje land får in alkoholskatt på den alkohol som konsumeras (och skapar alkoholskador) i det egna landet. Vågar Sverige ta strid för minskade införselkvoter på alkohol?