Systembolaget – så mycket mer än åldersgränser

Under början av våren var jag med en grupp på studiebesök på Systembolaget. Vi var inte där för att lära oss mer om deras drycker utan om hur de ser på sin roll i samhället och hur de förhåller sig till sitt uppdrag att värna folkhälsa.

Alla vet redan att Systembolaget har en åldersgräns på 20 år och att de är duktiga på att hålla åldersgränsen. De har begränsade öppettider och har inte samma butikstäthet som matvarukedjorna och bensinmackarna. Utöver detta så jobbar Systembolaget med alkoholfrågan på så många fler sätt.

Ni vet när vi besöker en livsmedelsbutik så är butiken uppbyggd så att vi ska köpa så mycket som möjligt. För att köpa mjölk, som är en av de vanligaste varorna, så måste vi gå genom hela butiken förbi massor av andra snyggt exponerade varor som vi ska bli sugna på. När vi närmar oss kassan i slutet av vår shoppingtur exponeras vi för godis. Många av oss plockar på oss någon av de varor som exponeras i kassan.

Systembolaget gör tvärt om, med undantag för en produkt. Istället för att sälja mycket alkohol så eftersträvar Systembolaget en exponering som ska inte ska locka till en ökad alkoholkonsumtion. På de bästa platserna i butikerna, gavlarna och precis vid kassan, så exponeras enbart alkoholfria drycker som en påminnelse om att köpa alkoholfritt ifall det kommer några på festen som inte vill dricka alkohol.

Systembolaget säljer inte alkohol till personer som är alkoholpåverkade eller när det finns misstanke om att alkoholen ska langas vidare. Personalen får fortlöpande information och utbildning om Systembolagets alkoholpolitiska uppdrag. Bolaget informerar om alkohol på olika sätt, exempelvis med reklamfilmer där vuxna uppmanas att inte langa alkohol till minderåriga.

Detta är ett axplock av insatser som Systembolaget gör för att inte bidra till en ökad alkoholkonsumtion. Samtidigt sker ett arbete med att göra Systembolaget så tillgängligt som möjligt och tillhandahålla god service. Det finns en regel som säger att de tre närmaste Systembolagsbutikerna ska ha lokalproducerade varor inne i sitt sortiment. Den som bedriver småskalig gårdsproduktion av alkoholdrycker kan alltså vara säker på att varorna säljs i de tre närmast belägna Systembolagsbutikerna, god tillgänglighet för kunden. Systembolaget har för övrigt ett nöjd kund index på 82 % vilket får anses vara ett bra resultat. Servicearbetet utvecklas hela tiden.

Det är förstås omöjligt att veta exakt hur mycket högre alkoholkonsumtionen skulle vara utan Systembolaget men det är ändå uppenbart att alla insatser de gör, utöver att vara noggranna med åldersgränsen, gör att alkoholkonsumtionen hålls nere istället för att ökar. Den som vill köpa stora mängder alkoholstarka drycker kan göra det men butikerna är inte uppbyggda på ett sådant sätt att de lockar till ökad konsumtion. Den försiktiga exponeringen i butikerna kanske är som allra viktigast för riskbrukare som står någonstans i gränslandet på väg in i ett missbruk. I Sverige slipper de få hjälp på traven in i sitt missbruk av butiker som exponerar alkoholdrycker för ökad försäljning och ökad konsumtion.

I den senaste mätningen uppger 72 % av de tillfrågade medborgarna att de vill ha kvar monopolet. Det är det högsta stödet någonsin1

  1. http://www.dn.se/ekonomi/systembolagets-forsaljning-okade []

Kontrollköp – en tandlös tiger?

Nästa vecka, 1 maj, blir det åter tillåtet för kommuner att genomföra kontrollköp av alkohol. Olika former av provköp har används av det offentliga tidigare, men 2009 slog JO fast att det i dessa fall handlade om dold myndighetsutövning och sådana situationer bör enligt JO regleras i lag.1 Det är bakgrunden till lagändringen som träder i kraft nästa vecka. Detta gäller alltså köp utförda av kommuner, för t.ex. ideella organisationer har det hela tiden varit tillåtet.

Även när det gäller relativt små frågor tuggar det offentliga maskineriet uppenbarligen ganska långsamt. JO:s beslut kom för drygt fyra år sedan och för snart tre år sedan tillsatte Maria Larsson en departementsutredning. Kontrollköp innebär alltså att kommunen, som är tillsynsmyndighet för folkölsförsäljning, ges möjlighet att genomföra provköp av alkohol för att se om butiken förvissar sig om köparens ålder. Så här står det i den nya lagtexten:

15 a § I syfte att ge underlag för en dialog mellan kommunen och den som lämnar ut folköl enligt 5 kap. 5 § om skyldigheten att förvissa sig om att mottagaren har uppnått den ålder som anges i 3 kap. 7 §, får kommunen genomföra kontrollköp. Vid ett sådant köp får kommunen endast anlita en person som har fyllt 18 år.

Ett kontrollköp får genomföras utan att näringsidkaren underrättas i förväg om kontrollköpet. Kommunen ska snarast efter ett genomfört kontrollköp underrätta näringsidkaren om kontrollköpet.

Kommunen får möjlighet att anlita en person över 18 år för att kontrollera ålderskontrollen i en butik. Kontrollköpet får genomföras i hemlighet, men kommunen måste informera näringsidkaren efteråt. Kontrollköp får bara ske när det gäller folkölsförsäljning, trots att vi vet att restauranger och krogar är minst lika dåliga på att upprätthålla åldersgränser. Om detta skrev Linda Engström här på Alkoholpolitik.se för drygt ett år sedan.

Kontrollköpet ska ske i syfte att ge underlag för en dialog mellan kommun och handlare. Att detta måste vara syfte tydliggörs ytterligare i nästa paragraf:

15 b § Vad som framkommit genom kontrollköp får inte utgöra grund för kommunen att meddela förbud eller varning enligt 9 kap. 19 §.

Kommunen får alltså inte vidta någon form av verksamma åtgärder mot de näringsidkare som inte sköter legitimationskontrollen. Visst är det bra med en dialog, men när kommunen redan har dåliga verktyg för tillsyn och små resurser behövs mer verksamma åtgärder. En dialog kan och bör ske även utan kontrollköp, även om det naturligtvis ger kommunen bättre argument efter ett kontrollköp.

Anledningen till förtydligandet att kommunen inte får vidta åtgärder är den kritik som utredningens förslag fick av Lagrådet. Lagrådet menar att förfarandet med kontrollköp som kan leda till sanktioner påminner om brottsprovokation. Visserligen begår säljaren inget brott,  eftersom köparen som genomför kontrollköpet måste vara över 18 år, men förfarandet är ägnat att framkalla ett handlande av säljaren som kan leda till administrativa sanktioner.2

Lagrådet menar att kontrollköp måste vara effektivt för att motivera en lagstiftning av det slag som utredningen föreslog. Kontrollköp av alkohol är inte särskilt effektivt. En anledning är att lagen endast säger att säljaren ska förvissa sig om att köparen är över 18 år och eftersom det inte uttryckligen finns något krav på legitimationskontroll måste säljarens påstående om att hen varit förvissad om att köparen var över 18 år ofta godtas. Detta gäller förstås speciellt som köparen i dessa fall faktiskt är över 18 år. Lagrådet skriver:

”Att däremot lägga iakttagelser vid sådana kontrollköp till grund för administrativa sanktioner bör inte komma i fråga med hänsyn dels till den sanktionerade regelns vaga utformning, dels till att kontrollköpet inte visar annat än att säljaren underlåtit att kontrollera åldern på någon som faktiskt är över 18 år.”

 

Vinstdrivande aktörer är dåliga på upprätthållande av åldersgränser vid alkoholhantering. Samtidigt är effektiva åldersgränser mycket viktigt för en alkoholpolitik som begränsar skador och lidande. Då behövs verksamma åtgärder och resurser för tillsyn av handlarna. Den nya regleringen av kontrollköp riskerar dock att bli ett slag i luften när kommunen fråntas alla möjligheter att agera mot en säljare som inte sköter ålderskontrollen.

Det visar också vikten av att UNF, som genomfört folkölskontroller i 40 år, fortsätter med dessa kontroller. UNF kan använda provköpare som är under 18 år och kan polisanmäla den som säljer till minderårig.

En möjlighet att göra kontrollköp mer effektivt vore att förtydliga lagstiftningen och till exempel i lag kräva att butiker genomför legitimationskontroll. Med ett sådant krav blir Lagrådets invändningar mot kontrollköp inte lika tungt vägande.

En annan och kanske bättre åtgärd vore att flytta folkölet till Systembolaget – på Systembolaget vet vi att åldersgränserna följs i mycket mycket högre utsträckning än i den övriga handeln.

Niklas Christerson

  1. JO:s beslut 2009-12-18, dnr 2972-2009 []
  2. I ett JO-beslut från 1996 klargjordes att det offentliga inte får genomföra provköp med personer under 18 år, då detta innebär en form av brottsprovokation. Se JO:s beslut 1996-12-11, dnr 3553-1996 []

Ska Systembolaget ägna sig åt hemkörning?

Under snart ett år har Systembolaget genomfört ett försök med hemkörning av alkohol. Kunden beställer på hemsidan och får sedan alkoholen levererad direkt till dörren efter några dagar. Nu har Systembolaget valt att utöka försöket och börja med hemkörning i fler delar av landet.

Systembolagets främsta uppgifter är att se till att det inte finns något vinstintresse i alkoholhanteringen, att begränsa tillgängligheten och att upprätthålla åldersgränser. En bra nivå på service är naturligtvis nödvändig för att Systembolaget ska fungera och stödet bland befolkningen ska upprätthållas, men servicetänkandet får aldrig gå före folkhälsan.

Hemkörning från Systembolaget innebär en ytterligare kanal för alkoholförsäljning och därmed ökad tillgänglighet. En första utvärdering har gjorts och enligt forskarna bakom utvärderingen har försöket inte påverkat konsumtionen eller särskilt lockat högkonsumenter. Det låter bra, men det finns några saker att ta med i beräkningarna. Det är väldigt få kunder i försöksområdena som faktiskt utnyttjat tjänsten. Det gör att utvärderingen kanske inte säger så mycket om hur det ser ut i framtiden då betydligt fler kunder antagligen kommer utnyttja tjänsten. Vidare så bygger en stor del av slutsatserna på en enkätundersökning med endast 142 svarande. Hur många kunder som totalt fått möjlighet att svara vet jag inte, men totalt har 427 hemleveranser har skett.1 Det är uppenbart svårt att dra klara slutsatser när det är en liten andel svarande och totalt få kunder.

Systembolaget ska också upprätthålla åldersgränsen. I det här fallet blir det ett ensamt bud från Bring som ska sköta ålderskontrollen. Systembolaget kollar emellertid inte bara åldern, utan nekar även kunder som är berusade eller i fall där det föreligger risk för langning. Det är ett stort ansvar att lägga på ett ensamt bud utanför en kunds dörr. Hen ska alltså göra dessa bedömningar och eventuellt neka en person att ta emot sina i förväg betalda varor.

Hemkörning från Systembolaget är åtminstone i dagsläget en ganska liten grej. Det är få som valt att använda det och kostnaden för kunden är ganska hög, men det är ytterligare en liten ökning av tillgängligheten. Lördagsöppet, självbetjäning, hemkörning och så vidare är alla relativt små förändringar som tillsammans och på längre sikt kan ge större konsekvenser. Nu har vi dessutom en kommersiell näthandel med oklar legal status. Även om det är stor skillnad på Systembolagets hemkörning och kommersiell näthandel2 så riskerar Systembolagets hemkörning att legitimera den senare.

I EU-domstolens dom som tillåter Systembolagets monopol är det tydligt att monopolet tillåts så länge dess syfte är att upprätthålla god folkhälsa. För varje steg som tas för att göra alkohol mer tillgängligt så ökar risken att EU anser att monopolet inte är berättigat.

Förra lördagen var Magdalena Gerger med i P1:s Lördagsintervju. Hon menade att Systembolaget måste anpassa sig efter kundernas ”inköpsmönster” Det är en ganska konstig motivering, eftersom det är uppenbart att få kunder efterfrågar hemkörning av alkohol. Då bör så klart inte Systembolaget bidra till att skapa en sådan efterfrågan.

/Niklas Christerson

  1. Samma kund kan förstås ha använt tjänsten flera gånger, varför antalet enskilda kunder antagligen är lägre. []
  2. Systembolaget har ingen reklam, inga rabatter, inga extraerbjudanden och en säkrare ålderskontroll []

Mer öl och vin i matbutiken

Igår lanserade Systembolaget höstens nyheter i sortimentet. De senaste åren har som många vet det alkoholfria utbudet på Systembolaget blivit större och försäljningen av alkoholfritt ökar. Eftersom jag själv inte dricker alkohol är jag ingen van besökare på Systembolaget, men de senaste åren har det faktiskt blivit att jag har tittat in en del. Det alkoholfria sortimentet är lätt åtkomligt för mig. Dels finns en egen avdelning med alkoholfritt och dels finns en hel del alkoholfritt väl exponerat vid kassorna. Detta är förstås bra för den som letar efter alkoholfritt eller för den som spontanköper alkoholfritt på grund av exponeringen vid kassan. En bra extra påminnelse för den som köper alkohol att också erbjuda alkoholfritt på festen.

Senast jag var på Systembolaget tog jag dock en tur runt bland de övriga hyllorna och det slog mig att jag till exempel inte hittade några alkoholfria vita viner på hyllan för vitt vin. Den som letar efter ett vitt (alkohol)vin kanske borde uppmärksammas på att det faktiskt finns bra alkoholfritt, som ersättning för eller komplement till det tänkta alkoholvinet?

En annan sak är ju att vi som vill köpa alkoholfritt faktiskt ibland ”måste” bege oss till Systembolaget för att köpa intressanta festdrycker. Många matbutikers dryckesutbud inskränker sig i princip till att sälja läsk och exponera folköl. Min närmaste butik, som är ganska bra på att erbjuda olika drycker, har faktiskt några sorters must och två alkoholfria viner. Denna butik upplever jag dock som bättre än de flesta och då är sortimentet ändå skralt. Med tanke på försäljningsökningarna av alkoholfritt på Systembolaget: Varför satsar inte matbutikerna mer på öl och vin? Varför exponeras inte öl och vin i matbutikerna?

/Niklas Christerson

Oskars alkoholpolitiska sommar

Det känns roligt att sommaren är slut och att vi drar igång alkoholpolitik.se igen. Jag ser fram emot en höst med många intressanta inlägg. Jag börjar med att summera årets alkoholpolitiska sommar.

Jag brukar säga att det varje år i juli, när det är nyhetstorka, kommer lite smålustiga nyheter som på olika vis handlar om att utmana alkoholpolitiken. I år fick jag fel, det kom nämligen lite tidigare i år. City Gross samarbetar med en webbplats som kör hem alkohol till svenska konsumenter. Det får anses vara sommarens mest diskuterade och uppmärksammade alkoholpolitiska händelse. Inte oväntad, men irriterande för oss som vill värna Systembolaget.

Andra frågor som har uppmärksammats i sommar är IOGT-NTO:s förslag om Vit skatteväxling. En fråga som verkligen ligger i tiden. Alkoholskatten har inte inflationsjusterats på många år och det finns många ställen i samhället där en miljard extra1 kan göra nytta. IOGT-NTO föreslår en kulturmiljard. Jag tror inte vi kommer få se någon höjning av alkoholskatten den här mandatperioden, trots utfärdat vallöfte om detta. Men kanske i slutet av nästa. Det är ett förslag som gör två flugor på smällen, det håller tillbaka alkoholkonsumtionen och skapar samtidigt nya resurser för staten!

En fråga som kom här i slutet av juli gällde äldreomsorgens arbete med alkoholfrågan. Fler och fler inser att även äldre människor kan ha alkoholproblem och då måste äldreomsorgen kunna hantera det på ett bra sätt. Ett exempel är denna artikel i Göteborgsposten. http://www.gp.se/nyheter/sverige/1.1869177-alkohol-storre-problem-bland-aldre

Den alkoholfria trenden har blivit ännu tydligare i sommar. Både Carlsberg och IOGT-NTO lanserade alkoholfria drinkar under Almedalsveckan och jag tycker mig uppfatta att de alkoholfria blir mer naturliga i alla möjliga sammanhang, både privat och i mediala dryckestester.

Sammanfattningsvis har vi haft en hyfsat bra alkoholpolitisk sommar. Nu ser jag fram emot att tillsammans med Niklas följa den alkoholpolitiska hösten.

/Oskar Jalkevik

  1. ökad skatteintäkter vid höjning av alkoholskatten med 10 % []

En del olikt, en del gemensamt

För några dagar sedan diskuterade Oskar Jalkevik alkoholpolitik med Jonas Lundgren på Twitter. Jonas är ölskribent, men samtidigt för en restriktiv alkoholpolitik med Systembolag och höga skatter. Vi har därför gett Jonas möjlighet att som gästskribent på bloggen skriva om alkoholpolitik ur sitt perspektiv.

När jag fick frågan om jag ville gästblogga på Alkoholpolitik.se var det i egenskap nästan i egenskap av vandrande självmotsägelse. Anledningen var att jag är verksam som ölskribent och dessutom förespråkar en restriktiv alkoholpolitik. Detta var en väldigt intressant utgångspunkt. Inte för mig kanske utan snarare för nykterhetsrörelsen.

Nej, jag är inte nykterist, ganska långt därifrån. Det följer med min verksamhet som läsaren säkert förstår. Jag är ölskribent på siten Allt Om Öl och driver dessutom Kurirens Ölblogg för Norrbottens-kurirens räkning. Dessutom medlem i Svenska Ölfrämjandet och organiserad i Skandinaviska Ölskribenters Förening. Jag fick intrycket att Oskar Jalkevik ville ställa mig lite mot väggen. Han ansåg att vi borde ha ett snack om alkoholpolitik. Jag meddelade helt frankt att jag delar mitt partis värderingar i alkoholpolitiska frågor. Jag är aktiv i vänsterpartiet. För mig handlar alkoholpolitik om att försvara Systembolagets monopolställning, beskatta alkohol och jobba för en bättre upplysning om alkohol. Jag tycker inte att det finns någon större motsättning mellan den verksamhet jag själv bedriver som ölskribent och den verksamhet nykterhetsrörelsen bedriver. Vi är båda del av en upplysningsrörelse om alkohol.

På 90-talet började Nynäshamns Ångbryggeri att brygga öl. De är nu ett av Sveriges äldsta hantverksbryggerier. För något år sedan gav de ut boken Allt utom en stor stark. Titeln säger ganska mycket om vad min verksamhet som ölskribent handlar om. Jag har kollegor som håller med mig i detta och sådana som inte håller med. Men att skriva om öl och om dryckeskultur handlar också för mig om att förändra svenskarnas dryckesvanor. Så vitt jag vet är det ett mål som delas av nykterhetsrörelsen. Förändra dryckesvanorna. För mig handlar det om att försöka få in ett tänk i medvetandet hos läsarna som utgår ifrån att öl är en smakupplevelse snarare än en upplevelse av berusning.

Med detta sagt, i alkoholpolitiken tror jag att vi kan förenas om ganska mycket. Jag upplever inte att den motsättning som jag tror att Oskar Jalkevik, för all del med glimten i ögat, ville locka fram, är så djup som den i förstone kan verka. Jag har en alkoholpolitisk agenda som handlar om att ”slå” mot storproducenterna. Det är inte svårt att dricka 12 Åbro Kung. Det är den typen av supande den svenska ölkulturen idag till viss del går ut på. Det vill jag ha bort.

Jag upplever samtidigt att alkoholens skadeverkningar är ett ämne som den svenska ölkulturens förkämpar inte är helt främmande för. Som exempel kan nämnas den bild på en alkoholists lever som tronar i Närkes Kulturbryggeris lokaler som en påminnelse om vad som han hända om man dricker för mycket.

En av vägarna till att få Sverige att anamma en sundare dryckeskultur går självklart genom hantverksbryggeriernas gärning. Thomas Bingebo på Oceanbryggeriet föreslår i senaste numret av Svenska Ölfrämjandets tidning Maltesen en progressiv beskattning av bryggerier. Det finns ett stort problem i hur stora bryggerier och små bryggerier behandlas på samma sätt. Detta är en av orsakerna till att stora bryggerier kan producera stora volymer som säljs billigt vilket i förlängningen skapar såväl en dålig ölkultur som ett mer utbrett supande.

Något jag tror är centralt för att skapa en sundare och bättre, mer intressant, ölkultur i Sverige är också att vi måste göra något åt priskriget som just nu blossar upp mellan Danmark och Tyskland och som innebär en ökad införsel till Sverige av importerad billig öl. Redan idag är var tredje öl som drycks i Sverige vare sig från Systembolaget eller krogen utan från privatimport eller smuggling. Vad såväl nykterhetsrörelsen som rörelsen för en bättre och mer mångfasetterad ölkultur måste göra är att ställa kravet på vår regering att man gör något åt denna ström av alkohol som närmast okontrollerat flödar in i Sverige och som dessutom ofta gör det via kriminella nätverk.

En sista påpekan som kanske kan vara intressant även ur ett nykterhetsperspektiv är subventionering för inköp av alkoholcentrifuger till hantverksbryggerierna. Många bryggerier i Sverige idag vill kunna göra gott och smakrikt alkoholsvagt och alkoholfritt öl. I bryggprocessen uppstår alkohol men den går att ta bort eller minska. Den vanligaste metoden för att få ner volymprocenten är genom att centrifugera ölet. Denna utrustning är dock väldigt dyr och de flesta hantverksbryggerier har inte ekonomi nog att göra detta. En subventionering för inköp av denna typ av utrustning skulle vara gynnsamt såväl för folkhälsan som för en smakrik ölkultur för lågalkoholhaltig såväl som alkoholfri öl.

Jonas LundgrenJonas Lundgren född 1991 och uppvuxen på Lidingö utanför Stockholm. Jonas är ölskribent för Allt Om Öl och Norrbottens-kuriren. Han är också aktiv i Vänsterpartiet, främst inom kulturpolitiken. Han sitter i redaktionen för den socialistiska tidskriften Clarté. Jonas är dessutom förbundsordförande för Unga Republikaner.

Helt avdramatiserat

Att avdramatisera alkohol är ett argument som ofta används av föräldrar som bjuder sina barn på alkohol. Det är något som Systembolaget tagit fasta på i sin senaste reklamkampanj som alla utgår från att avdramatisera alkohol faktiskt inte funkar. De barn som blir bjudna på alkohol hemma väljer att dricka mer alkohol än de som inte får alkohol hemma.

Filmerna är gjorda med humor och jag gissar att tanken är att budskapet lättare når målgruppen om den först får sin uppfattning bekräftad för att sedan med en humoristisk knorr får veta att ”Så här funkar det nästan aldrig”. Jag tror att det är klokt och tycker att filmerna är ganska roliga.

Systembolaget har som en del av sitt uppdrag att ägna sig åt upplysning om alkohol, men ska man vara kritisk kan man förstås fråga sig vilken nytta den här typen av filmer har. Forskningen visar generellt att annonskampanjer och liknande har mycket liten faktisk effekt på alkoholkonsumtionen. Därför bör vi vara kritiska när vi hör att upplysning och kampanjer kan ersätta mer effektiva alkoholpolitiska instrument såsom monopol eller hög alkoholskatt. Det betyder däremot inte att kampanjer i sig är fel. Kampanjer välanpassade för en målgrupp kombinerat med åtgärder som påverkar tillgängligheten kan vara nytta. Just föräldrar är också en viktig målgrupp och en målgrupp som visat sig ha betydelse. Om just annonskampanjer riktade till föräldrar är mer effektiva låter jag vara osagt, men åtminstone har andra förebyggande projekt som handlar om att påverka föräldrarnas attityder till sitt eget och sina barns alkoholdrickande visat sig ha mer effekt än t ex ANT-undervisning i skolan.

Detta är också uppenbart en grupp som behöver nås av information. Samtidigt som vi vet att de som får alkohol hemma dricker mer så uppger var tredje 15-åring att de har fått smaka alkohol hemma. Det är inte heller ovanligt att föräldrar köper ut alkohol till sina tonåringar. Så visst är det viktigt att på olika sätt försöka påverka föräldrarna. Om föräldrar i stället för att möjliggöra motverkar alkoholdrickande bland unga är mycket vunnet.

Här är en av filmerna:

Övriga tre filmer kan ses på Systembolagets youtube-kanal.

Varför är det bra med monopol?

Ett av Sveriges viktigaste alkoholpolitiska instrument är alkoholmonopolet, det vill säga att Systembolaget har monopol på detaljhandel av alkohol som är starkare än 3,5%. Bakgrunden till det svenska monopolet hittar vi i 1800-talets alkoholpolitik. Under 1800-talet höjdes allt högre röster för en starkare kontroll av alkoholhanteringen. Det första bolaget bildades i Falun 1850. Syftet var att minska superiet genom att undanröja vinstintresset i alkoholförsäljningen och använda överskottet från försäljningen till för staden nyttiga och välgörande ändamål. Ungefär samma anledningar som idag alltså. Senare spred sig systemet med lokala alkoholmonopol över landet, men skälen var nog lika ofta ekonomiska som alkoholpolitiska. Fram till 1955 var alkoholmonopolen fortfarande lokala, men detta år skedde en stor omläggning av alkoholpolitiken och en del av omläggningen var bildandet av ett rikstäckande monopolbolag.

Systembolaget är alltså en gammal idé. Är den således mossig och omodern? Är det dags att gå vidare?

Om vi ser till modern alkoholforskning är svaret nej. Monopol är än idag ett mycket bra verktyg för att begränsa konsumtionen och därmed skadeverkningarna. De effektivaste sätten att minska skadorna av alkohol är pris, begränsning av tillgängligheten och åldersgränser. Systembolaget är en garant både för begränsad tillgänglighet och upprätthållna åldersgränser.

Idag finns monopol på detaljhandel av alkohol i flera amerikanska delstater, Kanadas provinser samt i de nordiska länderna. Eftersom det har funnits monopol som idag är avskaffade har det gjorts en del forskning kring vad som händer när monopol avskaffas. En sammanställning av dessa studier visar att medianvärdet för försäljningsökning är 44%. Att avskaffa svenska Systembolagets monopol har beräknats leda till en konsumtionsökning med 37%.

När det gäller åldersgränser visar Systembolagets egna kontroller att ålder fungerar i över 90% av fallen. Det kan jämföras med de återkommande kontroller som UNF gjort av ålderskontrollen på folköl bland privata försäljningsställen så fungerar kontrollen ungefär 50% av gångerna. Det ger oss åtminstone en fingervisning om hur det skulle fungera om starköl, vin och sprit såldes i matbutiken.

Två andra exempel på förändringar av försäljningskontrollen i Sverige är införandet av mellanöl i matbutikerna som under 12 år ökade konsumtionen av öl med nästan 100%, samt den konsumtionsökning på 3,7% som uppskattades i samband med att Systembolaget införde lördagsöppet.

Än idag finns det alltså goda folkhälsoskäl att behålla monopolet. Det blir lite krångligare att köpa alkohol, men samtidigt innebär det att färre drabbas av alkoholens baksida.

/Niklas Christerson

Behövs det verkligen fler Systembolag?

När Oskar bloggade om fler Systembolag häromdagen satte det igång många tankar hos mig. Att det är orimligt att aldrig öppna nya butiker är förstås lätt att hålla med om, men det räcker inte att stanna där.

Ett ganska vanligt argument för Systembolaget är att det ger bra utbud och bra service genom t ex duktig och engagerad person. Detta är säkert sant, speciellt när det gäller utbudet på landsbygden. Det är dock ett farligt argument eftersom servicetänkandet aldrig får bli ett självändamål för Systembolaget. Systembolagets främsta syften är att undanröja vinstintresset från detaljhandeln av alkohol, begränsa tillgängligheten och upprätthålla åldersgränser. God service är ett sekundärt syfte, även om det naturligtvis är grundläggande att upprätthålla tillgången på alkohol. Och det behövs för att behålla stödet för Systembolaget bland de som dricker alkohol. Folk accepterar lite krångel för att Systembolaget har goda syften, men kanske inte hur mycket krångel som helst.

Att Systembolaget både ska se till att det finns tillgång på alkohol i hela landet och samtidigt begränsa tillgängligheten är naturligtvis en motsägelse i sig. Det innebär att vi ofta måste göra olika avvägningar för att lösa detta på ett bra sätt. Och då får vi inte glömma att huvudsyftet inte bör vara god service utan god folkhälsa.

Idag finns 421 butiker och ca 520 ombud för Systembolaget. Antalet butiker har ökat under flera år och självbetjänningsbutiker har blivit standard, samtidigt har realpriset på alkohol blivit lägre, serveringstillstånden blivit allt fler och alkoholreklam allt vanligare. Servicetänkandet (och industrins ekonomiska intressen) har vunnit över andra intressen under lång tid. Nu kommer hemkörning som ett nästa steg från Systembolaget.

Det är Systembolagets styrelse som bestämmer när och var en ny butik ska öppnas. Kommunen och polisen får lämna synpunkter, men det är styrelsen som beslutar. Beslutet ska ”grundas på en samlad bedömning utifrån företagsekonomiska och servicemässiga överväganden”. Kanske borde alkoholpolitiska hänsyn tydligare vägas in? Kanske borde kommunen ha mer inflytande?

Det kommer finnas behov av Systembolag på andra platser än där de finns idag och Systembolaget ska ge god service. Frågan bör däremot inte stanna där utan det finns viktiga alkoholpolitiska frågor. Kan en flytt av befintligt Systembolag vara aktuellt? Var är en lämplig placering av butik? Ska butiker i första hand ligga nära där folk bor, nära centrum eller nära stora köpcentrum? Hur många butiker ska finnas? Det är frågor som borde kunna diskuteras och utvärderas ur ett alkoholpolitiskt perspektiv.

/Niklas Christerson

Det behövs fler Systembolag

Förra veckan fick jag ett SMS från en journalist som ville att jag skulle kommentera öppnandet av ett nytt Systembolag. Reflexmässigt tänkte jag förstås att jag skulle vara emot. Sen funderade jag lite. Jag kom inte på vilket Systembolag det kunde gälla. Jag rådfrågade en person med goda kunskaper och ringde sedan upp journalisten.

Det gällde Barkarbystaden, en ny stadsdel i Järfälla kommun. Den nya stadsdelen kommer ha cirka 5 000 bostäder, alltså drygt 10 000 invånare. Ett nytt Systembolag där skulle även bli det närmaste Systembolaget för boende i omkringliggande stadsdelar.

Att över 70 % av befolkningen stödjer alkoholmonopolet är viktigt för dess bevarande. Då behöver Systembolaget vara hyfsat tillgängligt. Att det öppnas nya butiker i en expansiv storstadsregion är fullt rimligt. Att de nya butikerna placeras i nya stadsdelar känns logiskt. De nya stadsdelarna bör ha ungefär samma tillgång till Systembolaget som gamla stadsdelar har. En politik där inga nya Systembutiker ska öppnas är inte konstruktivt och riskerar att minska förtroendet för monopolet.

Detta innebär inte att jag vill se nya Systembutiker överallt i Stockholm. Jag vill inte se ökade öppettider och sänkta åldersgränser. Jag vill inte se en ökad exponering av alkoholdrycker i butikerna. Jag betonade detta för journalisten. Det finns fall där nyetableringar är befogade för att svara upp mot nya behov i samband med befolkningsökning men framför allt nya stadsdelar.