Island, nordens how-to-guide?

Förra veckan stod IOGT-NTO och värvade på Malmö Central. Jag gick fram en dag på väg hem från jobbet och frågade om jag fick stå med och värva en dag. En politiker som jobbat med värvning för X antal organisationer och sitt eget parti tackade de inte nej till, och jag hade så fruktansvärt roligt!
Skärmavbild 2014-03-19 kl. 12.29.35
Stod i fem timmar utan paus och pratade. Värvade bland annat en 15-årig tjej som precis hade börjat dricka, hon lovade att sluta dricka(”Ja, jag ska fan sluta dricka, gud vad ballt!”) och att komma på någon UNF-aktivitet. Det kommer fram olika människor, med olika livsöden och syn på alkohol. Vissa tidigare missbrukare, jag träffade en man som hette John som jag pratat med en gång tidigare i en busskur vid ett soppkök. Just då hade jag ganska nyligen gått med i nykterhetsrörelsen. Jag inledde ett samtal och vi kom snabbt in på alkohol och nykterhet, han visade sig vara en periodare och tyckte att det var bra att jag slutat dricka eftersom jag märkt tydliga destruktiva tecken i mitt drickande. Han berättade om alla sina barn med olika kvinnor och hur han en gång varit nykter i tio år men hur alkoholen alltid förstörde hans liv. Även han gjorde ett löfte när vi nu möttes igen, han lovade att komma på ett öppet IOGT-NTO-möte för att förhoppningsvis känna inspirationen att sluta dricka igen.

Oavsett vilken typ av värvning det än gäller, så lyckas alltid meningsmotståndarna hitta fram och säga sitt. Den här gången var det inte helt otippat en ung man(mina åsikter är oftast inte poppis hos dem om vi generaliserar den gruppen) som tyckte det var intressant med alkoholpolitik(även om han sedan visade sig vara för legalisering av cannabis, suck…). Så jag börjar prata om Island, som jag ofta gör! På många sätt är de ett föregångsland. Jag menar, de hade världens första kvinnliga stadshuvud(Vigdís Finnbogadóttir, otroligt cool kvinna), och för några år sedan satt Johanna Sigurdardottir som den första öppet lesbiska presidenten. Det märks tydligt inne i stan att de är föregångare i HBTQ-frågor, i nästan varje butik/restaurang sitter en liten prideflagga i fönstret och utanför stans största uteställe står det: ”If you are racist, sexist, homophobic or an asshole… Don’t come in”. De sägs också ha startat världens första ekocenter och nästan all deras energi är förnybar. Ja, jag undrar också varför jag inte bor där ibland. Så jag blev inte särskilt förvånad när jag läste i en Accent-tidning om deras framgångar i alkoholpolitiken1.

De har minskat ungdomars drickande och konsumtion av tobak och droger genom en rad olika åtgärder, som alla nämns i fotnoten ovan. Men jag nämner vissa ändå:

– Myndighet- och inköpsåldern höjdes
– Alkoholreklam förbjöds(hurra!)
– Mer restriktiva öppettider för Vínbúðin(deras Systembolaget)
– De begränsade tiderna barn och unga får vara utomhus ensamma
– Satsade på att stärka föräldrarollen, att stödja strukturerade fritidsaktiviteter och frivilligorganisationer

Den senare punkten har inneburit att de mer än fördubblat ungdomarnas deltagande i fritidsaktiviteter. De har också mer restriktiva regler när det gäller tex restauranger och uteställens försäljning av alkohol. Självfallet hög beskattning av alkohol och Vínbúðin har monopol på försäljningen. De lyckades ju minska andelen av 16-åringar som svarat att de druckit den senaste månaden från 42% till 5% med många av dessa åtgärder. Ändå kan vi se att statistiken på hur många som dricker går upp, detta beror ju sannolikt på att det förut funnits alkoholförbud på Island, tex fram till 1989 var öl förbjudet2.

Men vi ser ändå en skillnad på Island och Sverige. År 2009 drack islänningarna 6 liter ren alkohol per person3, samma år i Sverige drack vi 9,3 liter ren alkohol per person4.

Jag säger då det, Island alltså! Visst, de är fruktansvärda på migrationsfrågor, de har otroligt stora möjligheter att ta emot människor i nöd men undviker det. Men det måste ju finnas något ställe för dem att utvecklas på, precis som jag hoppas att vi i Sverige utvecklas alkoholpolitiskt i Islands riktning.

Sigrid Mikaelsson-Rehnberg

  1. http://www.accentmagasin.se/forebyggande/sa-minskade-island-ungdomsdrickandet-radikalt/ []
  2. http://sv.wikipedia.org/wiki/Alkoholf%C3%B6rbud []
  3. http://www.nordicwelfare.org/om-oss/alkohol-och-narkotika/nosamnet/nordisk-fakta/island/ []
  4. sida 12: http://www.iq.se/public/assets/Documents/Alkoholindex/IQ_Alkoholindex_2010_1.pdf []

Kontrollköp av alkoholservering måste bli tillåtet

Vi vill gärna publicera gästinlägg här på Alkoholpolitik.se. Därför är vi glada att idag presentera vår första gästbloggare. Linda Engström, förbundsordförande för Ungdomens Nykterhetsförbund, skriver om behovet av kontrollköp för att upprätthålla reglerna vid alkoholservering.

2011 beslutade regeringen att tillsätta en arbetsgrupp för att utreda om provköp borde införas som en metod för tillsyn. I april 2012 lämnade arbetsgruppen in en departementsskrivelse som i korthet föreslog att provköp, från och med då benämnt som kontrollköp, skulle vara tillåtet vid tillsyn av försäljning av tobak, folköl och receptbelagda läkemedel. Allt gott så långt. Det ologiska är dock att kontrollköp av alkohol som serveras inte skulle tillåtas. Det huvudsakliga syftet med kontrollköp är att ge de med tillsynsansvar ett verktyg för att kunna säkerställa att minderåriga inte får tag i alkohol, tobak eller läkemedel.

Jag är ordförande för en organisation som under 40 års tid utfört kontroller av de som hanterar alkohol. Vi har i första hand riktat in oss på folköl men har under de senare åren även testat restauranger och krogar och nu senast näthandel av alkohol. Resultatet är alltid detsamma. Den som kan tjäna pengar på alkohol klarar inte av att hålla sig till alkohollagen. I mer eller mindre utsträckning misslyckas alla aktörer med att hålla sig till åldersgränserna. Det handlar inte om enstaka fall utan att de systematiskt missbrukar sitt förtroende att sälja eller servera alkohol.

För mig är det omöjligt att förstå hur utredningen kan konstatera att det finns bristfällig kunskap om serveringen av alkohol till minderåriga och samtidigt inte ge de som ska utföra tillsynen de verktyg som behövs. De sitter i ett låst läge där de beviljar serveringstillstånd till höger och vänster och därefter inte kan följa upp hur alkohollagen följs. Tala om otacksamt jobb.

Jag upprepar, de som tjänar pengar på alkohol klarar inte av att hålla sig till alkohollagen och de kan därmed inte garantera att minderåriga inte får tag i alkohol via dem, i synnerhet inte när det gäller serveringen av alkohol. Trots detta faktum och att vi gång på gång bevisar att åtgärder krävs så bangar arbetsgruppen när det gäller konkreta förslag. Nu får vi bara hoppas att vår folkhälsominister Maria Larsson tänker vara relativt radikal och förslå något så storartat som att det ska finnas fullständiga verktyg för att kunna göra tillsyn av den alkohollag som vi har i Sverige.

Det här handlar givetvis inte i första hand om att företag ska vara laglydiga. Det handlar om unga människor och deras liv. Alkohol som säljs eller serveras till minderåriga leder till bråk, övergrepp, oönskat sex och så vidare. Listan kan göras milslång och den åtgärd som skulle vara mest effektiv, nämligen att tillsynen kan utövas fullt ut är vi alltså på väg att gå miste om.

Mitt mål är givetvis att UNF inte ska behöva göra kontroller överhuvudtaget och att vi blint ska kunna lita på att de som har ansvar för alkohol hanterar det lika bra som Systembolaget gör samt att alla unga ska ha så mycket roligt att göra att alkoholen inte ens känns intressant.


Linda Engström är född 1986 och uppvuxen i en by utanför Umeå. Linda är idag förbundsordförande för Ungdomens Nykterhetsförbund och arbetar i huvudsak med UNF:s politiska frågor för att ge unga ett bra uteliv. På 90-talet gick Linda på Junisgympa och längtade efter att få bli medlem i den där coola organisationen UNF.

Klicka här för att komma till Lindas blogg